Efter flera turer har EU:s social- och arbetsmarknadsministrar enats om det så kallade plattformsdirektivet, som ska stärka rättigheterna för gigarbetare. Överenskommelsen välkomnas brett av politikerna.
De nya direktiven, som klubbades under måndagen, ska ge personer som jobbar via digitala plattformar starkare rättigheter. Jobbtagarna brukar även kallas för plattformsarbetare eller gigarbetare, och jobbar ofta som cykelbud, taxichaufförer eller utför enklare arbeten.
Vad de har gemensamt är deras utsatta situation på arbetsmarknaden då de nästan uteslutande har räknats som egna företagare, vilket har gjort att de digitala plattformsföretagen har kunnat slippa ge arbetarna rättigheter fullt ut som de skulle ha haft som arbetstagare, som rätt till semester och sjuklön.
Samtidigt har den så kallade gigekonomin hyllats för dess flexibilitet, att man som arbetstagare kan välja själv när man vill arbeta.
Den svenska regeringen välkomnar att ett beslut har kommit i frågan och menar att den text som ministrarna har tagit fram kommer att stärka rättigheterna för arbetstagare och ge klarhet för plattformsföretagen. “En prioritet för Sverige har varit den bestämmelse som ger arbetsmarknadens parter möjlighet att avvika från vissa bestämmelser genom kollektivavtal”.
– Detta är en balanserad överenskommelse i rådet och vi är nöjda att frågan nu är i hamn. Vi har arbetat för att kunna värna den svenska modellen hela vägen in i mål i detta direktiv, säger jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg, i ett pressmeddelande.
Facken är positiva
Flera europeiska fackföreningar har redan uttryckt sig positivt kring de nya direktiven. Men hur de nya reglerna kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden är ännu inte klart. Enligt traditionen är det arbetsmarknadens parter som ska komma överens och inte genom lagstiftning.
Här kan djävulen ligga i detaljerna och hur regeringen tillsammans med riksdagen kommer att välja att tolka reglerna i slutändan.
– Det är en väldigt detaljerad reglering. Det finns så många delar som vi inte vet vad de kommer att kunna få för effekt i framtiden, säger Linda Larsson, utredare vid LO, till Europaportalen.
Plattformsarbetarnas antal växer ständigt. Idag beräknas de vara runt 30 miljoner i Europa. Lagstiftningen kommer att träda i kraft två år efter att den formellt har godkänts av EU-parlamentet och medlemsländerna.
Vänsterpartiet skriver i ett pressmeddelande att uppgörelsen innebär en försvagning jämfört med det förslag som EU-parlamentet ställde sig bakom för ett år sedan. Malin Björk, Vänsterpartiets Europaparlamentariker tycker ändå att uppgörelsen är viktigt steg i rätt riktning.
– Vi i Vänsterpartiet har som enda svenska parti jobbat konsekvent för att vi ska få på plats det här direktivet. Vi ska inte ha ett daglönarsystem där människor sliter utan några rättigheter. Vi ska ha schyssta jobb som ger rätt till pension, sjukförsäkring och annat, säger hon.
Hon tror inte att direktivet kommer att försvaga den svenska arbetsmarknadsmodellen.
– Det stämmer inte. Direktivet innebär att fler plattformsarbetare kan klassas som de arbetstagare de de facto är. Det blir då lättare för facken att organisera gig-arbetare så att de omfattas av den svenska modellen med kollektivavtal och alla de rättigheter som ingår i systemet, säger Malin Björk.
