”Försvenskningspolitik – när samer skulle bli ’riktiga’ svenskar” är årets tema för en minnesdag över svensk samepolitik, som äger rum i dag.
– Det värsta är okunskapen hos majoritetsbefolkningen, som inte vet mycket om samer och inte heller den politik som förts, säger Inger Axiö Albinsson, Sameföreningen i Stockholm.
Arrangörer för minnesdagen, som äger rum den 19 oktober på ABF-huset i Stockholm, är Amnesty Sápmi, Sáminuorra, Riksorganisktionen Same Ätnam, Sameföreningen i Stockholm och Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet.
– Syftet är att belysa assimileringen ur olika aspekter och hur dåtidens försvenskningspolitik påverkar samer i dag, säger Inger Axiö Albinsson, ordförande för Sameföreningen i Stockholm.
Bland rubrikerna på minnesdagen finns ”Varför syns inte samer i berättelsen om Sverige?”, ”Vikten av att minnas historien för att lära i nuet” och ”Politikens ansvar och möjligheter”. I det senare deltar representanter från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sametinget.
”Privilegierade” samer kritiseras
– Till exempel tas det upp hur det är att glömma sitt språk eller inte ens ha fått möjligheten att lära sig. l den sanningskommission som pågår är det tydligt att människor har drabbats på olika sätt, men gemensamt är en känsla av att det har varit bättre att vara svensk än same, därför har många förnekat sin bakgrund.
Arbetet med sanningskommissionen för det samiska folket ska redovisas för regeringen i december 2025 och bland annat komma med förslag på åtgärder som kan bidra till upprättelse och främja försoning, vilket Syre har skrivit om. Omkring 300 personer har intervjuats för det material som ska sammanställas.
– Det nästan ofattbara är att samer anklagas för att få fördelar. Senast med det seminarium som arrangerades på bokmässan där samerna pekas ut som privilegierade! Vi får också utstå kritik för att vara emot den gröna omställningen, när den svenska staten tar mark som vi har rätt till genom urminnes hävd, för nya gruvor och vindkraft, säger hon.
Matti Blind Berg, ordförande i Samernas riksförbund, var bland annat kritisk till att seminariet ”Samerna – privilegierad minoritet eller utsatt urfolk?” genomfördes utan medverkan av renskötare, något han kallade ”symptomatiskt för hur man ser på rennäringen”, rapporterade SVT nyheter. Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande, tyckte inte samtalet blev bra av annat skäl, enligt Dagens Nyheter.
”Regeringen bryr sig nästan inte”
Hur upplever du att samernas rättigheter respekteras i dag?
– Den svenska regeringen bryr sig nästan inte. Det finns lagstiftning, men när efterlevnaden granskas kommer alltid kritik, men inget förändras. I processer där vi har rätt till att vara med är det ofta ”såhär gör vi” i stället för att lyssna till vad vi vill, säger Inger Axiö Albinsson.
Minnesdagen är ett viktigt tillfälle att öka kunskapen, primärt i samhället, men även för samerna själva, menar hon.
– Den samiska kulturen är knappt synlig i historieböcker och skolböcker, så barn som växer upp lär sig knappt om samer och vet inte vad det betyder när staten till exempel tar vår mark. Att det påverkar samers möjlighet att leva! Men vi fortsätter att utbilda om samer och arbeta för våra rättigheter.