För drygt åtta år sedan infördes en tredje pappamånad i föräldrapenningen. Det innebär att 90 dagar är reserverade för respektive förälder och inte kan föras över på den andra. Syftet är att få pappan att ta ut fler föräldradagar, eftersom mer jämställd föräldraledighet är ett politiskt mål.

Nu visar en ny studie från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att den tredje pappamånaden har bidragit till att föräldraledigheten har blivit lite mer jämställd. Men inte på grund av att papporna har tagit ut särskilt många fler föräldradagar – den har i snitt bara ökat med fyra dagar. 

I stället är det mammorna som tagit ut mycket färre dagar.

– Det tredje reserverade månaden har haft störst effekt på mammor, säger Susanne Fahlén, utredare på Inspektionen för socialförsäkringen (ISF), som gjort rapporten.

I genomsnitt har mammorna minskat sin ledighet med tio dagar. Det betyder att barnet är hemma i snitt fem dagar färre med någon av föräldrarna. 

Dessa pappor påverkades mest

Men hos några grupper har den tredje pappamånaden påverkat papporna mer.

Störst påverkan syns bland pappor som har högre inkomst och där mamman har låg inkomst. De papporna har ökat sin föräldraledighet mest av alla – med tio dagar varav knappt sju dagar är betald ledighet och drygt tre dagar är obetald ledighet.

Även i grupper där utbildningsnivån är ojämställd i relationen syns stor skillnad. I par där mamman som mest har gått gymnasiet medan pappan är högutbildad syns att papporna i snitt är föräldralediga nio dagar längre än tidigare.

Samtidigt har mammorna minskat sin föräldraledighet mer i dessa grupper än andra – 17 respektive 16 dagar. 

Så störst effekt syns hos de par som är ojämställda ekonomiskt eller utbildningsmässigt? 

– Ja, så skulle man kunna säga eftersom de inte har samma utbildning eller inkomst, säger Susanne Fahlén.

Vissa opåverkade

Samtidigt finns det en grupp pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls, och som verkar helt opåverkade av de reserverade månaderna. Bland dem finns en överrepresentation av par där både mamman och pappan har låg utbildning eller låg inkomst. 

För att påverka dessa par att låta pappan ta ut mer föräldraledighet kan det eventuellt behövas andra metoder än reserverade månader, konstateras i rapporten. 

– Hur man fördelar ansvaret för barnen kan spilla över på andra delar av människors liv, som hur man fördelar hushållsarbetet exempelvis, säger Susanne Fahlén.

I studien undersöks både betald och obetald föräldraledighet. Även vård av barn (vab) har undersökts. Men den tredje pappamånaden påverkade inte fördelningen av vab mellan mammorna och papporna, vilket inte är så förvånande eftersom den var jämnt fördelad redan innan, konstateras i rapporten. 

Föräldraledigheten som undersökts rör enbart barnens första två år, inte föräldradagar som plockas ut senare.