Ett av de nya råden i Livsmedelsverkets förslag är att vi bör äta mindre rött kött från nöt, gris, får och vilt, rapporterar Dagens nyheter. Rekommendationen sänks från 500 gram till 350 i veckan. Charkprodukter bör endast utgöra en liten del.

I år finns också för första gången en koppling till den svenska beredskapen.

– Folkhälsan är i fokus för råden. Blir folkhälsan bättre så stärker det också vår beredskap, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, till tidningen.

Till skillnad mot senare år har de nya kostråden uppdaterats och speglar de nordiska näringsrekommendationerna, som presenterades förra året, och bygger på en stor genomgång av forskningsläget.

Minska köttätandet

I genomsitt äter en vuxen i Sverige 511 gram kött i veckan. Enligt myndighetens förslag bör vi äta mer grönsaker, frukt och bär, där råden om minst 500 gram om dagen kvarstår. Vi bör också dagligen äta baljväxter som bönor, ärtor och linser, som är bra källor till bland annat protein, fibrer och järn.

På frågan hur Livsmedelsverket ska få fler att nästan halvera sin köttkonsumtion svarar Åsa Brugård Konde Dagens nyheter:

– Det är inget som vi kommer att kunna göra ensamma. Här behöver många olika aktörer hjälpas åt. Och en sådan förändring kommer inte att ske över en natt. Folk behöver tid för att vänja sig att äta på ett annat sätt.

Ett annat förslag är också att ersätta rött kött med mer ägg och fisk, helst två-tre gånger i veckan.

– Fisk är jättebra mat, men det stämmer att fiskbestånden är ett bekymmer. Därför är vårt råd redan i dag att välja miljömärkt fisk, säger Åsa Brugård Konde till tidningen, som svar på frågan hur miljövänligt det är att äta mer fisk med tanke på redan ansträngda fiskbestånd.

Tvärtemot Kullgren

Råden går inte i linje med åsikten hos landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), som i en debattartikel i Aftonbladet i fjol menade att de nordiska näringsrekommendationerna ger ”onyanserad kritik” av primärt nötkött.

Han skrev att ett motiv att satsa på mer köttproduktion är för att gynna naturbetesmarker, som är viktiga för biologisk mångfald. Ett annat är att säkra tillgången till mat i kristider, enligt Kullgren som kallar kossor ”vandrande beredskapslager”.

Men forskare uppgav till TT att det redan finns mycket djur som kan beta naturbetesmarkerna, som i dag står inne, och att producera kött i beredskapssyfte är kontraproduktivt eftersom det kräver större resurser än vegetabilier.

Skulle vår livsmedelskonsumtion i snitt bli 20 procent mer lik de nya kostråden kan ungefär 4 700 dödsfall i kranskärlssjukdom, stroke, cancer eller typ 2-diabetes undvikas varje år, enligt Livsmedelsverket.

Cancerfondens generalsekretare Ulrika Årehed Kågström ger det nya kostnadsförslaget tummen upp och kallar det ”ett gediget arbete baserat på vetenskaplig grund”.