När Naturvårdsverket skulle lämna in sitt budgetunderlag för 2025 utgick myndigheten från de internationella åtaganden som regeringen ingått de senaste åren. Däribland EU:s strategi för biologisk mångfald som innebär att trettio procent natur ska skyddas – och tio procent få strikt skydd. För att få kalkylen att gå ihop skulle man behöva en budget på drygt 2,8 miljarder kronor fram till 2030.

– Om takten ökar på det här sättet kommer vi nog klara det, sa då Claes Svedlindh, avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket – och syftade då på målet för det strikta skyddet.

”Sverige kommer inte leva upp till åtaganden”

Enligt kalkylen skulle då 30 000 hektar kunna skyddas om året fram till 2030. Men istället för att öka takten i skyddet av värdefull natur för att möta de internationella åtagandena – måste man nu slå av på takten, med runt 7 000 hektar nästa år, jämfört med om myndigheten fått pengarna de äskat.

Orsaken är att den budget som regeringen lade fram under torsdagen innebär att anslaget till skydd av värdefull natur kapas med 485 miljoner och landar på knappt 1,2 miljarder.

– Det är många markägare som har värdefulla skogar och många väntar på att få ersättning, säger Claes Svedlindh, som lyfter att det finns intresseanmälningar på runt 75 000 hektar mark idag.

Kommer Sverige då kunna möta de åtaganden man har?

– Nej, eller så får man öka takten efterhand och lägga mer pengar kommande år.

Sverige har gjort utfästelser gentemot EU:s strategi för den biologiska mångfalden – och det var det som Naturvårdsverkets underlag tog höjd mot. Men det finns inget arealmål för medlemsländerna att uppfylla när det gäller skydd av natur och utfästelsen är inte bindande till EU-rätten. Däremot är den restaureringsförordning som klubbades i somras desto skarpare.

– Där vet vi inte exakt hur systemet blir. Men om man pratar i allmänna termer kan jag ändå säga att med den här budgetnivån så är det förstås svårt för Sverige att leva upp till de internationella åtagandena.

Mer ansvar på privata markägare

Men några planer på att lägga mer pengar på skydd av värdefull natur de närmsta åren har inte regeringen. Enligt budgeten kommer nivån för 2025 ligga kvar på samma nivå 2026. Året därefter, 2027, kommer det att skäras ned till drygt 685 miljoner. Det vill säga drygt två miljarder mindre än vad Naturvårdsverket menar skulle matcha Sveriges internationella åtaganden. Under förutsättningen att vi inte ska avverka skyddsvärd skog faller nu ett större ansvar på de privata skogsägarna, påpekar Claes Svedlindh.

– Hela miljöpolitiken bygger på att staten ska ta ansvar men också på att sektorn ska ta ansvar. Hur mycket frivilligt skydd ska det vara, det är en ständig debatt och där är i alla fall inte jag rätt person att svara på hur den fördelningen ska se ut. Men man kan ändå konstatera att statens budget under alla omständigheter inte räcker till att skydda alla värdefulla skogar.

– Jag tänker framför allt givetvis på de stora skogsbolagen. Det finns ju enskilda små skogsägare som kanske har en väldigt stor andel värdefulla skogar, det är klart att där måste ju staten ta ett större ansvar. De måste ju kunna antingen bruka skogen eller få ersättning, så det blir ju en balans mellan vad staten och näringen gör.