Familjens bakgrund ska inte spela så stor roll för hur det går i livet. Om ett samhälle lyckas med att ge sina invånare likvärdiga förutsättningar ska syskon från samma familj kunna göra både karriär och välja att ha ett låginkomstyrke, enligt forskning om så kallad syskonkorrelation. 

Så är det också i Sverige, men mest för familjer där föräldrarna har hög inkomst och är högutbildade, visar en ny studie från myndigheten IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. 

När det gäller mer socioekonomiskt svaga familjer syns inte samma mönster. Utan där har syskonen oftare ungefär lika mycket inkomst och utbildning, vilket alltså visar att familjens bakgrund spelar större roll.

Varför det är så här vet inte forskarna. En teori är att det skulle kunna bero på olika uppfostringsstilar.

– Föräldrar med stark socioekonomi har kanske mer barnspecifik interaktion så att om ett barn exempelvis visar mycket intresse för matematik kanske man ägnar mycket tid åt matte med det barnet, säger Olof Rosenqvist, doktor i nationalekonomi och en av forskarna bakom studien. 

Familjebakgrund av vikt i alla länder

Samtidigt kanske föräldrarna med svagare socioekonomisk bakgrund är mer måna om att stötta de barn som har det svårast i skolan för att de inte ska hamna efter, vilket skulle kunna förklara varför syskonen får ungefär samma inkomst och utbildningsnivå som vuxna, tror forskarna.

Är det inte tanken med svenska välfärdsstaten att alla barn ska få samma förutsättningar, och att detta är ett bevis på att samhället inte riktigt kan leverera det?

– Ja, samtidigt vet vi att i alla länder har familjebakgrunden en stor betydelse för hur det går för barn i vuxen ålder. I Sverige är betydelsen av familjebakgrunden något lägre än i många länder exempelvis USA och England, säger Olof Rosenqvist, och tillägger: 

– Det klart att det är möjligt att om Sverige skulle lägga ännu mer resurser på kompensatoriska satsningar i grundskolan att det gick att pressa tillbaka betydelsen av familjebakgrunden ännu mer, men det kommer ju samtidigt till en kostnad. Det kräver politiska bedömningar att göra sådana avvägningar.

Studien är gjord på föräldrar födda 1940–1950 och barn födda 1965–1982, och har delats upp i 20 socioekonomiska grupper utifrån föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsinkomster i medelåldern. Sedan görs separata skattningar av syskonlikhet i förmågor, utbildning och arbetsinkomst.