Zoom

Svårare att göra klassresa än vad forskarna tidigare trott

Den amerikanska drömmen är bara få förunnad, visar en ny studie.

Det är svårare att göra klassresa än vad man tidigare har trott. Det visar en ny studie, som har räknat ut att hela ens släkt – generation efter generation – påverkar ens möjlighet att byta klass. Men skillnaderna kan minska. ”Det är goda nyheter för politiker”, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi och en av forskarna.

En fattig pojke lyckas med sina bara händer bygga ett imperium som vuxen. Ni känner igen dramaturgin. Tusentals filmer har plockat upp historien om den amerikanska drömmen, där personer under usla förhållanden lyckas med det nästintill omöjliga.

Men det finns också exempel i verkligheten. Ingvar Kamprad, som växte upp i en liten småländsk by och blev en av världens rikaste män. Fosterbarnet Stefan Löfven, som blev Sveriges statsminister och Camilla Läckberg, dotter till sjukpensionärer som blev mångmiljonär och en hyllad deckarförfattare.

Men hur enkelt är det egentligen för gemene man att göra en klassresa? Lätt, anser många personer som röstar åt höger. De tenderar nämligen att överskatta möjligheterna att göra en klassresa, enligt forskningen. Samma sak gäller för amerikaner och personer som är emot omfördelning av resurser.

Men nu ger en ny studie från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, dem som är mer åt vänster vatten på sin kvarn. Den visar sig att det är svårare att göra en klassresa än vad man tidigare har trott.

Hela släkten påverkar

Oavsett politisk åskådning anser de flesta människor att ett samhälle är rättvist om det finns möjligheter för folk att göra klassresor.

Tidigare studier visar att det generellt finns ganska stora möjligheter för individer att göra en klassresa. Men i dessa studier har man enbart tittat på individens föräldrar. I den nya studien från SNS har man istället tagit in hela släkten och dess sociala status.

För att beräkna hur svårt det är att röra sig mellan samhällsklasserna använder sig de nationalekonomiska forskarna av siffror mellan 0 och 1. Nollan betyder ett samhälle där det inte finns något som helst motstånd att göra en klassresa. Ettan skulle kunna liknas vid ett kastsamhälle där det är nästintill omöjligt att byta social tillhörighet.

Mätningar där bara föräldrarnas påverkan räknas in visar en social rörlighet på runt 0,36. Men i den nya studien där släkten dessutom tas i beaktande blir motståndet mot att röra sig mellan klasserna 0,52.

Sverige ligger alltså närmare ett kastsamhälle än ett samhälle där alla människor har samma möjligheter att göra karriär. Det är hela 43 procent svårare än resultaten från tidigare studier som bara har tagit med föräldrarna.

Oklart varför släkten påverkar

Forskarna har inte undersökt exakt varför det finns ett motstånd att röra sig mellan klasserna, och att hela släkter i vissa fall fortsätter att befinna sig i samma samhällsskikt generation efter generation.

– Det får man själv spekulera i. Men mycket överförs inom familjen, som traditioner, hur man förhåller sig till studier och arbete, och i vissa fall handlar det om hantverksskicklighet, säger Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och en av dem som har gjort studien.

Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet
Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet

Till exempel går det att se att yrken som läkare, jurist eller polis ofta förs vidare till nästa generation. ”Många vittnar om att de trots genomgången yrkesutbildning, i hög grad har lärts upp av sina föräldrar”, står det i rapporten.

Kan det också handla om kontakter, till exempel om en förälder inte har gjort så bra karriär kanske en moster eller farfar fixar ett bra jobb åt barnet istället? 

– Ja, så kan det också vara, att nätverk påverkar. Men att ta reda på varför det ser ut så här ligger lite utanför vår studie, säger Mårten Palme.

Lika möjligheter för alla?

Ett samhälle som erbjuder helt lika möjligheter för alla, är dock inget att sträva efter, anser forskarna.

Detta eftersom de kunskaper som finns inom familjer i så fall skulle riskera att försvinna. Det skulle också vara svårt att skapa ett sådant samhälle eftersom vissa faktorer är genetiska, anser de, även om exempelvis IQ tycks vara något som går att höja genom utbildning.

Forskarna har försökt undersöka hur stor del som härrör ur faktorer som går att ändra på, och sådant som inte går att förändra. Genom att studera data på adopterade barn kom de fram till att orsaken till att det generellt går bättre för barn med högutbildade föräldrar beror på uppväxtmiljön till åtminstone en tredjedel. Kanske beror ännu mer på uppväxtmiljön, men det är inte helt lätt att mäta.

Minst en tredjedel av framgången är alltså något som går att påverka genom politiska reformer.

– Det här är goda nyheter för politiker som vill öka den sociala rörligheten, eftersom det främst är uppväxtmiljön som är möjlig att påverka genom politik. Det är dock viktigt att även se ett värde i den kunskapsöverföring som sker inom familjen mellan generationer, säger Mårten Palme.

Vilka åtgärder skulle politikerna kunna genomföra för att öka den sociala rörligheten?

– Allt möjligt – alla möjliga åtgärder som riktar sig till barn, till exempel utbildning och förskola. Det har tidigare studier visat att utbildningsreformer, till exempel utökad grundskola har lett till ökad social rörlighet, säger Mårten Palme.

Sverige inte mer ojämlikt än andra länder

Sverige är känt för att ha ganska hög social rörlighet, i varje fall jämfört med andra länder som USA. Att den nya studien nu visar att det är svårare att göra klassresa än vad man tidigare har trott ändrar dock inte Sveriges position i den frågan, menar Mårten Palme.

– Vår tanke är att resultaten gäller vilket land som helst. Den sociala rörligheten är trögare än man tidigare trott i förmodligen alla länder, säger Mårten Palme.

Ojämlikheten har ju ökat markant i Sverige sedan 1990-talet, konstateras bland annat i Jämlikhetsutredningen. Har Sverige blivit sämre på att erbjuda lika möjligheter till våra invånare?

– Kanske men det ligger lite utanför vår studie, så det värjer jag mig emot att svara på, säger Mårten Palme.

En annan fråga som studien inte heller svarar på är vilka personer det är som ändå lyckas göra en klassresa även om motståndet är stort. Mårten Palme nämner dock att han läst en annan studie, som handlar om personlighetsdrag, och den tyder på att det är värdefullt att vara ”samvetsgrann” om man vill göra klassresa. Det betyder bland annat att visa självdisciplin, fullfölja sina plikter och gärna göra mer än förväntat.