Svenskarnas skulder är historiskt höga. I fredags presenterade regeringen därför flera förslag som ska stoppa oseriösa aktörer på lånemarknaden. Bland annat föreslås att räntetaket kraftigt sänks.
Över 417 000 personer var vid årsskiftet registrerade hos Kronofogden. Det totala skuldbeloppet uppgår till drygt 119 miljarder, vilket är den högsta summan någonsin. Som Syre tidigare skrivit om leder det till många personliga tragedier.
I fredags lade regeringen därför fram ett förslag för att motverka överskuldsättning och att oseriösa aktörer ger riskfyllda krediter till personer som kanske inte klarar av att betala tillbaka. Bland annat vill man sänka det lagstadgade räntetaket, från 40 till 20 procentenheter utöver referensräntan (som fastställs av Riksbanken och just nu ligger på 4 procent). Lagen föreslås också utvidgas till att gälla alla krediter, utom bostadslån.
– Möjligheten att kunna låna pengar är helt nödvändig för ett fungerande samhälle. I grunden är lån något positivt, men när riskfylld kreditgivning leder till att enskilda måste betala alltför höga räntor och avgifter är risken stor för överskuldsättning. Både enskilda och samhället gynnas av en mer ansvarsfull kreditgivning, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman i ett pressmeddelande.
Lånebolag måste kommunicera tydligare
Regeringen föreslår också ett kostnadstak, som skulle innebära att kostnaderna för lånet inte får överstiga det ursprungliga lånebeloppet. Man vill också införa ett förbud för företag att mer än en gång förlänga krediter, om det skulle medföra en kostnad för den som tagit lånet.
Företag som marknadsför lån måste också vara tydliga med vad lånet kostar, menar regeringen. Något som inte alltid sker idag. Vid flera tillfällen har Konsumentombudsmannen kritiserat lånebolags reklamfilmer för att vara vilseledande.
– Med den här reformen stärks skyddsnäten för de allra mest utsatta och det gör att färre människor riskerar att hamna i livslånga skuldfällor. Hårdare krav ställs på aktörer som ställer ut lån och makten förflyttas mot konsumenterna, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för liberalerna, i pressmeddelandet.
Förslagen ska nu ut på lagrådsremiss och åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 mars 2025.
