Utredningen om ”stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” lämnas över till regeringen i dag. Utredaren Elisabeth Nilsson presenterar sina förslag i en debattartikel hos Dagens nyheter. Hon poängterar att det svenska jordbruket måste vända den negativa trenden med minskande volymer och nedläggningar. Hon lyfter fram att antalet mjölkkor har halverats i Sverige sedan slutet av 1980-talet. 

”Vi föreslår därför en rad åtgärder: statliga kreditgarantier på en miljard för investeringar, nya jaktregler och slopat beteskrav för kor i lösdrift”, skriver hon.

Liksom många politiker och branschfolk hänvisar Elisabeth Nilsson till att Sverige har en omfattande djurskyddslagstiftning, ”enligt många den starkaste i världen”, samtidigt som hon påpekar att alla regler kan vara betungande och kostsamma för bönder. 

”Här krävs en balans om vi ska nå den nationella livsmedelsstrategins mål om ökad produktion. Jag kan samtidigt konstatera att det är fler faktorer än djurskydd som påverkar konkurrenskraften. Därför har jag lagt förslag även på andra områden.”

Omdiskuterade förslag

Elisabeth Nilsson är medveten om att utredningen kommer skapa debatt. 

”Då jag föreslår ett antal genomgripande förändringar kommer det att bli reaktioner. Därför vill jag redan nu slå fast att om inte konkurrenskraften stärks kommer utslagningen av företag att eskalera. Att motsätta sig förändring är att acceptera dagens situation med låg investeringsvilja, äldre stallar, stora viltskador, nedläggning av gårdar och minskad produktion.”

Utredningen tar upp sju förslag:

1. En miljard kronor investeras i lantbruksföretag. 
2. Vargstammen reduceras och ersättning för rovdjursangrepp höjs. 
3. Möjligheten till skyddsjakt utan tillstånd ökar. 
4. Mjölkkor i lösdrift undantas från beteskrav. 
5. Smittskyddsfrågorna prioriteras – ersättningen vid salmonellautbrott ska exempelvis utökas. 
6. Djurskyddsföreskrifterna utvecklas – djurägare ska få ökat förtroende och antalet bestämmelser minska. 
7. Djurägare får behandla fler sjukdomar själva. 

Elisabeth Nilsson ger flera motiveringar till förslagen. Bland annat kommenteras det slopade beteskravet med att det ”gör det lättare att expandera och starta nya mjölkföretag.”

”Med en sådan utveckling följer även fler ungdjur som kommer beta värdefull naturbetesmark där mjölkkor sällan hålls. Det skulle bidra till den biologiska mångfalden”, skriver Elisabeth Nilsson.

Hon avslutar med att hon ser fram emot en konstruktiv debatt. 

”Det är fundamentala svenska värden som står på spel: livsmedelsförsörjning, sysselsättning, biologisk mångfald och öppna landskap. Det är dags för nya lösningar – inte mer av det som redan prövats med begränsad framgång. Jag ser fram emot en konstruktiv debatt om djurskydd och svensk animalieproduktions framtid.”

”Innebär försämrat djurskydd”

Roger Pettersson, generalsekreterare för World animal protection Sverige kommenterar till Syre att förslagen innebär försämrat djurskydd. 

– Hennes förslag om att kor som hålls i lösdrifter ska kunna hållas inomhus året om har inte stöd vare sig i forskning eller beprövade erfarenheter. Forskningen är kristallklar; kor är betande djur och bete är viktigt både för deras välfärd och hälsa. Förslaget bryter också mot Tidöavtalet, där högt ställda djurskyddskrav slås fast. 

Roger Pettersson påpekar att undantagen från betesrätten enligt utredningen ska gälla för alla lösdrifter, trots att Lantbrukarnas riksförbund (LRF) tidigare har syftat till att undantaget borde gälla för nya lösdriftsstall, som är ”ljusa och luftiga”. 

Utredningen om stärkt konkurrenskraft och starkt djurskydd fick stor uppmärksamhet i våras när Dagens nyheter avslöjade att den kunde innehålla ett indraget beteskrav för korna. Syre rapporterade om hur bland andra djurrätts- och miljöorganisationer, forskare och veterinärer påpekade att kor behöver beta för att må bra, medan LRF och andra konstaterade att beteslagen är föråldrad och behöver luckras upp.

Landsbygdsminister Peter Kullgren kommenterade i mitten av augusti till tidningen Husdjur:

– Jag vill inte att kor ska stå inne, jag ser stora fördelar med att de får komma ut. Men jag ser inga fördelar med att svenska mjölkbönders konkurrenskraft är sämre. Jag tror att väldigt få skulle välja att ha sina mjölkkor inne året runt bara för att de inte har ett lagkrav att de måste ha det. 

Han menar att det är ett självsanerande system, så om inte bönder skulle släppa ut korna för deras bästa så skulle de göra det för ekonomin, eftersom djur som mår sämre producerar mindre mjölk. Många som vill ha kvar beteskravet ser i stället en risk i att det är enklare och billigare för mjölkbönder att hålla korna inomhus året om. 

LRF har har påpekat att många kor stod uppbundna i mörka, trånga stallbyggnader när beteslagen infördes, till skillnad från dagens moderna lösdriftsstall. Men beskyddare av betesrätten menar att lösdrift inomhus aldrig räcker för att tillgodose kornas behov av bete och större rörelsefrihet. 

Tidig kritik

Den kommande utredningen om konkurrenskraft och djurskydd togs upp redan i Tidöavtalet. En planerad översyn presenterades, med syftet att ”stärka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion och samtidigt förbättra den globala djurvälfärden”. 

Många djurrättsorganisationer var kritiska. 

– Det ges inga löften om konkreta förbättringar för de djur som föds upp i svenska djurfabriker. Tvärtom öppnar formuleringar i avtalet för att Sverige skulle kunna sänka sina djurskyddskrav, vilket är oroande. Det skulle i så fall kunna handla om att ta bort betesrätten för kor, något KD tidigare uttryckt att de vill se över, uttalade Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt i ett pressmeddelande.

Flera kommenterade att djuren ofta får betala när det handlar om att öka djurägarnas intäkter. Camilla Bergvall konstaterade när regeringen meddelade att utredningen skulle tillsättas: 

– Det är vaga formuleringar när det gäller djurskyddet och risken finns att djuren får betala för den konkurrenskraft som återkommande nämns i utredningsuppdraget. Det skulle vara väldigt olyckligt när Sverige har flera viktiga djurskyddsproblem att åtgärda, exempelvis uppfödandet av turbokycklingar och förekomsten av minkfarmer. 

För några dagar sedan, innan den färdiga utredningen presenterades, publicerade World animal protection ett videoklipp på Youtube med generalsekreterare Roger Pettersson, som också är en av experterna som har lämnat ett särskilt yttrande.

– Det finns en rad frågor som jag inte alls håller med utredaren om, säger han och viftar med ett manus till sitt yttrande.

Han poängterar att han och andra experter bara har kunnat bidra med yttranden, att de inte står bakom själva utredningen.

Efter att utredningen presenteras tas den vidare för diskussion inom regeringen. Det är ännu inte klart vad som kommer att förändras för djuren och djurägarna i Sverige.