För två år sedan infördes ett nytt brott i brottsbalken – grovt djurplågeri, med intentionen att vanvård och djurmisshandel skulle tas på större allvar. Men fram till årsskiftet hade endast en person dömts för grovt djurplågeri som huvudbrott, rapporterar SVT Nyheter.

”Rätten måste ju avgöra från fall till fall vad det är som är rimligt och vad det är som faktiskt gäller, men det är fullt möjligt att det finns ett mörkertal och då måste man ju se över den här lagstiftningen och se till att den faktiskt används på det sätt som har tänkt och att den kommer till användning för att skydda djuren som inte har en egen röst”, kommenterar Helena Storckenfeldt (M), ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet, skriver moderaternas pressekreterare Lovisa Palmgren i ett mejl till Syre.

Djurens rätt konstaterar att en översyn av lagen krävs för att öka rättvisan och antalet fällande domar. Nu är det många fall som läggs ner. Ofta nämns bristen på resurser, skriver Djurens rätt. Organisationen har flera gånger behövt skicka in åtalsanmälningar för att säkerställa att misstankar utreds.

– Det är oroväckande att vi ser så pass få fällande domar och att många fall av misstänkt djurplågeri inte utreds ordentligt. Det har ju utan tvekan skett fler än ett allvarligt brott mot djur på två år, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt i ett pressmeddelande.  

Införandet av grovt djurplågeri i brottsbalken innebär att en person kan dömas till fyra års fängelse, i stället för max två, som gäller för djurplågeri. För att brottet ska kunna klassas som grovt måste minst ett av tre kriterier uppfyllas: att det är särskilt hänsynslöst, har inneburit allvarligt lidande för djuret, eller varit omfattande, så att flera djur har drabbats. 

Mannen som dömdes för grovt djurplågeri hade vanvårdat tre hundar så gravt att en dog och en annan behövde avlivas. Syre rapporterade om domen som föll i december 2022. 

Texten är uppdaterad med kommentar från Helena Storckenfeldt (M).