Med hjälp av skrubbrar har rederier kunnat fortsätta med billig tjockolja, trots stränga krav på minskade svavelutsläpp. Men det som varit en lönsam affär för rederierna har varit desto sämre för havsmiljön. Nu föreslår regeringen ett förbud mot tekniken.
När Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) skärpte kraven på svavelutsläpp till atmosfären kunde det varit slutet för branschens smutsigaste bränsle – tjockoljan. Men så blev det inte. Beslutet om ett nytt svaveldirektiv 2008 sa inget om hur rederierna skulle möta kraven – och det fanns en teknik, skrubbrar, som kunde rena utsläppen av svavel till atmosfären, genom att spreja avgaserna med vatten. En lösning som var billigare än att övergå till lågsvavliga bränslen, så som fossilgas. Men det som varit en lönsam affär för rederierna har varit desto sämre för havsmiljön. Som Syre rapporterat har tvättvattnet seglat upp som en potentiell miljöbomb. Små mängder av vattnet har bland annat visat sig kunna slå ut hoppkräftor som är en grundbult i det marina ekosystemet.
– De utgör 80 procent av alla djurplankton i havet och är mat till de flesta fiskars larver, berättade Peter Thor, marinekolog verksam vid Norsk Polarinstitut, i samband med att en studie om tvättvattnet publicerades i april 2021.
Tekniken har också indirekt orsakat skador på den marina miljön, då den gjort det möjligt för rederier att fortsatt använda tjockoljan. Bland annat var fartyget Marco Polo som gick på grund i Blekinge i fjol försett med en skrubber och drevs med tjockolja. Men flera länder har på senare tid förbjudit utsläppen av tvättvattnet i nationellt vatten – senast Danmark – och nu vill också den svenska regeringen förbjuda utsläppen.
Kraftigt ökade utsläpp
Antalet installerade krubbar har ökat kraftigt sedan Internationella sjöfartsorganisationen skärpte kraven på svavelutsläpp till atmosfären. Det finns både öppna och slutna system för skrubbrar. Det öppna töms kontinuerligt stora mängder tvättvatten ut i havsmiljön, det stängda systemet som återanvänder vattnet släpper generellt ut avtappningsvatten i mindre mängder – men har desto högre koncentrationer av föroreningar. Jämfört med 2018 har utsläppen av tvättvatten från skrubbar i svenskt inre vatten ökat med 417 procent, i svenskt territorialvatten med 349 procent och i svensk ekonomisk zon med 144 procent. Utsläppen av avtappningsvatten har i svenskt inre vatten har ökat med 129 procent, i svenskt territorialvatten minskat med 28 procent och i svensk ekonomisk zon minskat med 5 procent.
Chalmers tekniska högskola/Regeringen
Förbudet föreslås i två steg
– Utsläpp från fartygsskrubbrar är – även i mycket låga koncentrationer – skadliga för den marina miljön. Användningen av skrubbrar ökar dessutom den totala bränsleförbrukningen med omkring 2–3 procent, vilket också ökar utsläppen av koldioxid. När regeringen nu remitterar förslaget om att förbjuda utsläpp från skrubbrar tas ett viktigt steg både för en bättre havsmiljö och för klimatet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i ett uttalande.
Det förslag som nu remitteras innebär att utsläpp från öppna fartygsskrubbrar till vatten förbjuds i svenskt sjöterritorium (inre vatten och territorialhavet) från och med den 1 juli 2025. Utsläpp från alla skrubbrar till vatten förbjuds i svenskt sjöterritorium från och med den 1 januari 2029.
”Mycket glädjande”
Förslaget välkomnas av Maria Granberg, marin ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.
– Det är en mycket glädjande nyhet, och ett viktigt steg för att värna havsmiljön och de marina ekosystemen längs Sveriges kuster. Skrubbrar används ju för att rena avgaser från svavel som kommer från drivmedlet tjockolja. Med ett skrubberförbud förbjuds också den farliga tjockoljan som skadar havsmiljön vid oljespill, säger hon i ett uttalande.
Som Syre rapporterat pågår en process inom Internationella sjöfartsorgansiationen om att reglera tekniken världen över. Men senast frågan avhandlades sköts ett beslut på framtiden.
