När socialtjänsten bedömer hur mycket försörjningsstöd en person ska ha rätt till utgår de från en mall som kallas riksnormen. Den ska bygga på vad som är ”skäliga kostnader” för bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror.

Utgifterna ska grunda sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar. Det står bland annat i socialtjänstförordningen. 

Men när Syre förra året jämförde Konsumentverkets undersökningar med nivån på riksnormen för en tvåbarnsfamilj var skillnaden stor. Riksnormen var 7 600 kronor mindre i månaden än vad Konsumentverket anser är rimliga utgifter.

Kritiseras av KU

Regeringen bestämmer nivån på riksnormen. Men hur den beräknas är otydligt. Detta kritiseras nu av Konstitutionsutskottet, KU, i deras årliga granskning av regeringen, som blev klar i går. 

”KU anser att det är lämpligt att regeringen redovisar de olika underlag som normalt används (…). På så sätt skulle det bli tydligare och mer förutsägbart hur regeringen fastställer riksnormen,” skriver Konstitutionsutskottet i beslutet.

Regeringen tar med prognosen för konsumentprisindex när riksnormen bestäms. Det är inte fel, enligt KU, men utskottet vill att regeringen redovisar hur.

När Syre förra året försökte få information om hur prognosen för konsumentprisindex kombineras med pris- och konsumtionsundersökningarna gav varken socialdepartementet eller socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) några svar.

Riksnormen på en miniminivå

Försörjningsstödet har under senare år urholkats och motsvarar inte längre ”skäliga kostnader”, visar forskning.

– Om man pratar om skälig levnadsnivå ska det sättas i relation till samhället i stort. Det ska inte ligga på en absolut miniminivå som det gör i dag, sade Åke Bergmark, professor i socialt arbete, till Syre i en tidigare intervju, där han betonade att glappet mellan lönenivåerna och försörjningsstödet har vuxit allt mer under de senaste decennierna.

I Syres granskning framkom också att Konsumentverkets pris- och konsumentundersökningar inte är klara innan regeringen årligen går ut med nivån på riksnormen.

– Riksnormen har grundat sig på våra beräkningar, men vi har inte sett att regeringen har tagit hänsyn till våra beräkningar de senaste åren, sade Kristina Difs, utredare för hushållsekonomi på Konsumentverket, till Syre då.

I dag svarar hon via mejl till Syre om KU:s kritik:

”Konsumentverket är medvetna om att våra beräkningar inte används till den årliga justeringen av riksnormen. Men det pågår en utredning (Öka drivkrafter och möjligheter till arbete i försörjningsstödet och bryta långvarigt biståndsmottagande) som kommer att klargöra hur riksnormen ska beräknas framåt.”