Sveriges kommuner och regioner (SKR) varnar i ett pressmeddelande för att regeringens förslag om ett höjt lönegolv för utomeuropeiska invandrare kan få stora negativa konsekvenser, för både välfärd och grön omställning.
Anders Henriksson, ordförande för SKR, säger att ”ett kraftigt skärpt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare försvårar att klara kompetensbehoven i välfärden”.
SKR pekar på att EU:s befolkning i arbetsför ålder beräknas minska med 7 miljoner personer till 2030 och hänvisar till EU-kommissionens rapport från förra året där kommissionen varnar för den demografiska situationen.
I Sverige ser vi samma trender, enligt SKR.
− Arbetskraftsinvandring från Europa är inte ett alternativ. EU-kommissionen pekar i stället på behovet av ökad arbetskraftsinvandring från länder utanför Europa, säger Anders Henriksson.
Andelen personer mellan 15 och 29 år har minskat från 18,1 procent år 2011 till 16,3 procent år 2021. Den här trenden väntas fortsätta och bli ännu mer uttalad på landsbygden.
I höstas höjdes försörjningskraven för första gången sedan 2006, från 13 000 kronor till 27 360 kronor och nu vill Tidö-regeringen höja minimibeloppet för arbetstillstånd ytterligare – till samma nivå som medianlönen, som just nu är 34 200.
SKR är kritiska till förslaget om ytterligare höjt försörjningskrav för utomeuropeiska invandrare och varnar för att det kommer att försvåra ”kompetensförsörjningen i välfärden”.
Fler arbetsgivare än SKR är kritiska till försörjningskravet: I höstas skrev Svenskt näringslivs vd Karin Johansson på DN debatt att ”Regeringens lönegolv är ett oansvarigt experiment”.
LO däremot skrev i sitt remissvar att de ”tillstyrker regeringens förslag att höja försörjningskravet från 13 000 kr i månaden till minst 80 procent av svensk medianlön”. Men också att ”ett höjt försörjningskrav inte per automatik kommer motverka otillbörlig konkurrens med låga löner samt utnyttjande av arbetskraftsinvandrare”.
SKR vill i stället att arbetsmarknadens parter förhandlar fram vad som borde ”vara ett mer rimligt krav på ett arbetstillstånd”.
− Låt i stället arbetsmarknadens parter sköta lönebildning genom kollektivavtal, även när det gäller arbetskraftsinvandring. Det är grunden i den svenska modellen och den har tjänat Sverige, svenska företag och svensk välfärd väl, säger Anders Henriksson.