Regeringens vårbudget är ytterligare ett steg längre bort från att nå klimatmålen. Det menar 2030-sekretariatet som analyserat det i budgeten som rör klimat, energi och transporter. Dessutom lämnar regeringen en rad obesvarade frågor, menar Mattias Goldmann.
I ett webbsänt seminarium om regeringens vårändringsbudget konstaterar Mattias Goldmann från 2030-sekretariatet att regeringens satsning på klimatklivet, på 100 miljoner kronor, är långt mindre än deras satsning på flygplatserna som uppgår till 1 miljard och 35 miljoner kronor. Han påpekar också att pengarna till flyget inte kommer med något klimatkrav kopplat till sig.
– Så det är ju ett grattis (till flyget) som man ur ett 2030-perspektiv och från vårt håll inte är väldigt lyckliga över utan snarare hamnar i den negativa vågskålen när vi gör klimatbalans av detta, säger han.
Mattias Goldmann menar att det också finns mycket som inte omnämns i vårbudgeten och som visar vart politiken är på väg. Bland annat så utlovade klimatminister Romina Pourmokhtari att det i vårbudgeten skulle komma kostnadsberäkningar eller utsläppsberäkningar, något som inte fanns med i klimathandlingsplanen, men som Goldmann trycker på är viktigt, eftersom regeringen betonat att de vill ha en kostnadseffektiv klimatpolitik.
– Det finns inte med några kostnadsberäkningar eller utsläppsberäkningar av de relativt magra förslag som gäller på klimatområdet, men inte heller för till exempel flygmiljarden, säger han.
Inga prognoser om utsläpp
Inte heller regeringens ”nu relativt välkända” diagram som visar att de har en politik ända ner till netto noll (men som stöttade sig på det borttagna styrmedlet reduktionsplikten) finns med. Det enda diagrammet som vårbudgeten innehåller är ett diagram över hur de territoriella växthusgasutsläppen har minskat sedan 1990 i förhållande till BNP som ökat.
– Slutåret för detta diagram är 2022, det vill säga innan den nuvarande regeringens första budget trädde i kraft, säger Goldmann och beklagar att det inte finns några prognoser med över framtida utsläpp.
Han kommenterar också Pourmokhtaris återkommande tal om att det kommer många budgetar.
– Det är ju faktiskt så att tiden rinner ut för att klara 2030-målen.
– 98 gånger står det i klimathandlingsplanen att klimatpolitiken ska vara kostnadseffektiv. Snart hoppas vi få ett besked på vad man konkret menar med det.
Fakta: Sveriges klimatmål
Sveriges långsiktiga klimatmål är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än 1990. För att nå ned till noll kan man använda så kallade kompletterande åtgärder. Det finns också etappmål för 2030 (63 procent lägre utsläpp) och 2040 (75 procent lägre utsläpp.
Sverige har också ett särskilt transportmål till 2030. Det innebär att utsläppen från inrikes transporter (förutom inrikesflyg) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.
Källa: NaturvårdsverketInga förtydliganden
Han ser också kritiskt på att det inte finns några satsningar på underhåll till järnvägen i budgeten. Inte heller finns det något förtydligande kring hur regeringens satsning på ökad elektrifiering, som tidigare utannonserats i energipropositionen, kommer att se ut de närmaste åren.
– Man har 2045-målet i vanlig ordning. Men hur mycket el kommer det att finnas och hur kommer effektproblemen att vara lösta till 2030, 2035, 2040. Det är mer relevant om man funderar på att anlägga en ny batterifabrik, att producera fossilfritt stål eller byta sin lastbilsflotta till el.
Men något förtydligande finns inte i vårbudgeten. Enbart en satsning på 10 miljoner för att korta tillståndsprocesserna.
Lusläser man vårbudgeten kan man också se att det finns en satsning på energieffektivisering på 418 miljoner kronor, men Goldmann konstaterar att det inte är en ny satsning.
– Nej, det var bara för att regeringen råkade glömma bort att anslå några medel i höstbudgeten. Så relativt lågt prioriterat tycks det vara. Jag tror inte att man skulle råka glömma bort pengarna till återvandring eller fler fängelser eller liknande, säger Goldmann.
Inget besked om reduktionsplikten
Något resonemang kring vad som är att vänta när det gäller den sänkta skatten på fossila drivmedel (den borttagna reduktionsplikten) de kommande åren finns inte heller med i vårbudgeten, något som Goldmann efterlyser.
– I Sverige har vi ingen som helst tydlighet vad gäller efter 2026. Det står just nu i tabellerna noll procent för reduktionsplikten efter år 2027, men det skulle troligtvis inte ens vara lagligt inom EU och dessutom är ju de flesta partierna överens om att det här är ett vettigt verktyg.
Inte heller den många gånger utannonserade skrotningspremien står det något om, ett styrmedel som många varit skeptiska till.
– En premie för den som skrotar sin bil och direkt skaffar en ny elbil, den kommer inte utnyttjas av så många, därför att det är ett för stort steg mellan dessa beteenden. Så vi skulle vilja att man också kan få pengen om man skaffar en gasbil eller begagnad elbil eller går med i en bilpol eller skaffar kollektivtrafiksårskort eller liknande.
– Så vi hoppas att regeringen dröjer för att de tagit till sig av den breda och kloka kritik som gäller mot detta allt för ineffektiva styrmedel.
Nedskärningar förtjänar en ordentlig debatt
Goldmann kommenterar också de rejält sänkta utgifter på området klimat, miljö och natur som syns i prognosen för de kommande åren och som Syre skrev om under måndagen och som uppgår till flera miljarder.
– Vad är det som får stryka på foten? Regeringen skriver bara i väldigt allmänna ordalag att olika investeringspotter som funnits kommer försvinna. Och då blir man ju orolig. Gäller detta klimatklivet, som ju har en bortre horisont i budgeten? Gäller det industriklivet? Betyder det att det inte kommer någon ny ersättning efter stadmiljöavtalen? Betyder det att den nya premie som införts för lätta lastbilar på el faktiskt verkligen stryks redan nästa höst? Och vad mer behöver stryka på foten? säger Goldmann och fortsätter:
– Vår klimatminister har ju sagt att hon vill inte killgissa. Därför väntar hon med de stora klimatsatsningarna. Det ska först göras en utredning, som ska ta fram: vilka är de effektiva styrmedlen? Jag tror att den utredningen inte kommer komma fram till jättemycket som vi inte redan vet, därför att de flesta styrmedlen är redan prövade i vårt land eller i andra länder och nationalekonomer kan resonera ganska klokt kring dem.
Men om man ändå gör detta resonemang, då bör ju samma resonemang gälla även för stora nedskärningar i klimatbudgeten, säger Goldmann.
– Vi vet inte vad av de olika inslag som nu finns som har störst klimatnytta, och därför kan vi heller inte stryka 3 miljarder hux flux på detta sätt som man ser för 2025. Så här tycker vi att regeringen är inkonsekventa och dessutom bedömer vi att det här är så stora nedskärningar att de förtjänar en ordentlig debatt, inte bara korta och begränsade resonemang som vi hittills sett.
