Enligt praxis har skogsägare kunnat få dispens hos länsstyrelsen för att avverka skogar med den nationellt fridlysta orkidén knärot, trots att planerad hänsyn bedömts som otillräcklig. Men nu ändrar Mark- och miljööverdomstolen praxis.
– En stor seger för naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett uttalande.
Den lilla orkidén knärot har små chanser att överleva en avverkning och finns därför nästan uteslutande i äldre skogar som aldrig har kalhuggits. Då den är fridlyst har den ideella naturvården använt blomman som ett sätt att hitta och rädda värdefulla gammelskogar från att avverkas – med hänvisning till artskyddsförordningen.
Men skyddet lagen innebär är begränsat. Praxis sedan 2017 har varit att länsstyrelsen gett dispens för avverkningar – trots att beslutade hänsynsområden inte ansetts tillräckligt stora för att upprätthålla artens bevarandestatus. Det med stöd av att skogsägarna inte ska drabbas av en oproportionerlig inskränkning i sin äganderätt, genom att skogsbruket ”avsevärt skulle försvåras”.
Praxis ändras
Men det är praxis som inte längre gäller. Det konstaterar Mark- och miljöverdomstolen i sex domar efter att Naturskyddsföreningen i Dalarna överklagat fall där markägare givits dispens i skogar med knärot. Att ge dispens skulle idag vara felaktigt, enligt domstolen. Det med hänvisningen till ett avgörande i Högsta domstolen från i fjol, som säger att markägare har rätt till ersättning i vissa fall, om intrånget är oproportionerligt stort. Något som innebär är att markägarnas intresse nu tillgodoses.
”Det saknas därmed skäl att i en proportionalitetsbedömning vid dispensprövningen generellt beakta det enskilda intresset av pågående markanvändning på det sätt som skedde i rättsfallet MÖD 2017:7”, skriver Mark- och miljööverdomstolen i de sex domarna, där Naturskyddsföreningen Dalarna överklagat.
Även om det innebär att skogsägare drabbas genom att inte fritt kunna bruka sin skog och behöver vända sig till olika myndigheter för att få ersättning, är det i första hand en fråga för lagstiftaren att ta ställning till, säger Petra Bergman, hovrättsråd i ett uttalande.
LRF rasar
Paul Christensson, ordförande för LRF skogsägarna rasar mot beslutet. På sin blogg skriver han att ”det sista hoppet för svenska skogsägare i den svårgenomträngliga artskyddsterrängen, upphävts” och att ”budskapet till den svenska regeringen kan bara bli ett – gränsen är passerad”. Han skriver också att beslutet inte skapar incitament ”att fortsätta skapa förutsättningar för fridlysta arter i skogen” – och vill att en annonserad utredning om artskyddet tillsätts.
Ideel naturvård firar
Men bland miljöorganisationer och den ideella naturvården är reaktionerna den motsatta. Stjärnsunds skogsgrupps som varit med om att driva fallen beskriver det på sin facebooksida som ”en stor seger för utrotningshotade arter och deras livsmiljö”. Även Beatrice Rindevall, Naturskyddsföreningens ordförande, ser det som en viktig vinst för miljön.
– I grunden handlar det om att skydda artrika skogar, vilket verkligen behövs då det finns väldigt lite skogar med höga naturvärden kvar. Reglerna om artskydd gäller i skogen och ska förhindra ett intensivt skogsbruk där det finns nationellt fridlysta arter som riskerar att skadas, säger hon i ett uttalande.
Men hon beklagar samtidigt att enskilda skogsägare hamnar i kläm, då hon anser att det är för krångligt hur de ska gå till väga för att få ersättning.
– Det dåligt uppbyggda systemet skapar otrygghet för både skogsägare och miljövärden. Politiken borde ta ett större ansvar för att minska målkonflikterna i skogen och värna alla skogens värden, säger Beatrice Rindevall ordförande i Naturskyddsföreningen.
