Som Syre har rapporterat larmade Skogsstyrelsen strax före jul om att deras resurser bara räcker till att utreda en bråkdel av inkomna ärenden, så som ”rättsutvecklingen kräver”. Det på grund av flera domstolsutslag kopplade till artskyddet. För att klara uppdraget skulle anslaget behöva öka med 20 procent, meddelade myndigheten då i en skrivelse till regeringen.

– Vi klarar inte av att göra det vi borde, säger Herman Sundquist, generaldirektör för Skogsstyrelsen till Syre. 

Skulle behöva 100 miljoner

Nu har Skogsstyrelsen skickat in sitt budgetunderlag till regeringen inför de kommande tre åren. Anslaget för tillsynen behöver höjas, med 20 miljoner nästa år och sedan öka successivt så att tillskottet är 50 miljoner år 2027, enligt underlaget. Men summan stämmer inte överens med beskedet i skrivelsen som skickades till regeringen strax före jul, att det skulle krävas ett ökat anslag på 20 procent för att klara tillsynen. Då skulle myndigheten behöva ett anslagstillskott på runt hundra miljoner kronor, berättar Frank Lantz, ekonomichef på Skogsstyrelsen. Men att växa så snabbt de närmsta tre åren, har ledningen bedömt som orealistiskt.

– Det finns en kapacitetproblematik i att växla upp för snabbt och lyckas rekrytera, utbilda och för den delen behålla den volymen av personal, säger Frank Lantz. 

Istället ser de att rekrytering och tillsynen kan klaras på några års sikt med det tillskott som äskats. Men då förutsatt att ”regelförändringar, effektiviseringar och andra åtgärder internt” tillkommer. 

– Det är vår bedömning.

”Vi måste anpassa oss”

I år minskar istället för ökar handläggningsresurserna på myndigheten. Så hur ser Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundquist på att myndigheten går i in i det här året utan att ha de resurser som krävs för att klara av tillsynsuppdraget, så som lagen kräver.

– Det är en verklighet vi delar med många myndigheter. Att vi måste anpassa oss efter de medel vi har och göra det bästa av den situationen, det är inte konstigare än så. 

Syre: Vad får det för konsekvenser? 

– Att vi tvingas prioritera hårt bland uppgifter som står i vår instruktion, till exempel att vi ska arbeta med rådgivning av olika slag. Också att vi i tillsynsarbetet tvingas prioritera det som vi tycker är viktigast eller det som i praktiken också sker, vad domstolarna lägger på oss att vi ska göra genom återförvisade ärenden.

Kan stöta på patrull i EU

Bristande tillsyn ökar risken för att livsmiljöer för fridlysta arter kan försvinna i strid mot artskyddsförordningen. I förlängningen kan det också slå mot näringens möjlighet att verka på EU:s gemensamma marknad. Det menar Jan Darpö, professor i miljörätt vid Uppsala universitet.

– Sköter man inte EU-rätten blir det ett problem, säger han.

Naturskyddsföreningen har sedan tidigare anmält Sverige till EU-kommissionen för att man anser att det saknas ett samordnat förebyggande arbete kopplat till skydd av arter i Sverige. Om det utvecklas till ett överträdelseärende, kommer kommissionen börja ställa frågor om hur Sverige sköter artskyddet i skogen – och då kommer frågan om hur tillsynen sköts rimligtvis upp, enligt Jan Darpö.

– Möjligen finns det system, men myndigheten anser sig inte ha pengar att fullfölja systemet eller utnyttja de möjligheter man har. Ett sådant svar kommer nog kommissionen inte imponeras av, säger han.