– Det här är en glädjens dag. Äntligen kan lagen komma på plats och den skadade naturen börja återställas. M och C:s ihärdiga försök att stoppa lagen har återigen misslyckats. Lagen är långt ifrån tillräcklig. Men det är nödvändigt att den kommer på plats så att vi efter valet i juni kan vässa den, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett mail. 

Men godkännandet av lagförslaget stötte ändå på ett motstånd.  Parlamentets konservativa grupp, EPP, uppmanade sina ledamöter att rösta nej, vilket även några mittenledamöter gjorde. 

– Vi ser helt enkelt för stora frågetecken. Jag är väldigt rädd för vad det här kommer att göra för de gröna näringarna och de intramp som det här kan innebära för äganderätten, säger Emma Wiesner (C) till TT. 

I omröstningen sade 329 ledamöter ja och 275 nej, medan 24 avstod.

Kompromissen som nåddes mellan EU-parlamentet och medlemsländerna i höstas innebär att minst 20 procent av unionens land- och vattenyta ska restaureras till 2030. Det finns också krav på att dränerade torvmarker återställs och att jordbruket arbetar mot att förbättra biodiversiteten i jordbrukslandskapet. 

Miljöorganisationen WWF är glada, men inte helt nöjda med lagen, som nu bara saknar ett godkännande av medlemsländerna för att börja gälla. 

– Trots att förslaget urvattnats är lagen helt nödvändig för att vända kurvan för den biologiska mångfalden. Nu ser vi fram emot att EU-länderna röstar slutgiltigt ja till lagen i ministerrådet i mars, säger biträdande generalsekreterare Maria Schultz i ett pressmeddelande. 

Hon konstaterar att det är den första stora lagstiftningen om biologisk mångfald sedan art- och habitatdirektivet lades fram för tre decennier sedan.

– Det är en mycket viktig lag som kan bidra till att vända den negativa trenden för vår natur och den värdefulla biologisk mångfald som vi alla är beroende av.