Dubbla demonstrationer har samlats utanför EU-parlamentets tornliknande byggnader i Strasbourg.

Kring en stadig traktor står den europeiska jordbruksindustrins takorganisation Copa-Cogeca och hoppas att EU-kommissionens förslag till naturrestaureringslag ska kastas i papperskorgen.

– Vi vill att det tas tillbaka och att vi börjar på nytt. Vi är för naturrestaurering och biodiversitet, men förslaget från kommissionen är inte acceptabelt, säger finländske generalsekreteraren Pekka Pesonen.

En bit bort ropar unga miljöaktivister i stället slagord till stöd för förslaget.

– Vi behöver naturen för att överleva helt enkelt. Om vi fortsätter som vi gör nu är vi på väg mot ett stup, säger svenska Greta Thunberg från Fridays for future.

Fakta: Naturrestaureringen i EU
• EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en ”fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald”. Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.
• Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.
• EU:s medlemsländer var oeniga, men röstade ja till sin syn på förslaget på ett miljöministermöte i Luxemburg den 20 juni.
• I EU-parlamentet vill flera utskott skrota hela förslaget, vilket det nu ska röstas om bland alla ledamöter under onsdagen.
• Om parlamentet trots allt säger ja kan avslutande kompromissförhandlingar inledas med ministerrådet i höst.

Hetsig fråga

Naturrestaureringen har blivit en oväntat hetsig kampfråga i EU-parlamentet. Mycket beror på att den dominerande högergruppen, konservativa EPP, anser att förslaget är så dåligt att man inte ens vill förhandla om det.

– Vi vill se ett mer genomtänkt förslag och ett förslag som faktiskt har en utvärdering av vad det betyder för Sverige, svenska bönder och svenska jordbrukare. Det här är inte den lagstiftning som vi behöver, säger Jessica Polfjärd (M).

Även de två ytterhögergrupperna ECR och ID säger nej, medan socialdemokratiska S&D, vänstern och de gröna säger ja. Helt avgörande blir mittengruppen RE – som är splittrad. För svensk del säger L ja, men C nej.

– I de här frågorna är C varken gröna eller liberala. Vår klimat- och miljöpolitik utgår från vetenskapen, säger Karin Karlsbro (L).

– Det här är ett enormt övertramp över det nationella självbestämmandet, anser Emma Wiesner (C).

Rätt medicin?

Nej-sägarna tycker att förslaget är för långtgående och pekar på hårda krav på exempelvis grönområden i städer och hur många gamla våtmarker som ska återställas. EPP varnar också för en livsmedelskris om det inte finns tillräckligt med jordbruksmark.

Ja-sidan anklagar i sin tur EPP och dess tyske gruppledare Manfred Weber för att främst vara ute efter att markera sin styrka och redan kampanja inför nästa års EU-val.

Allt avgörs vid lunchtid på onsdagen. Antingen röstar parlamentet direkt för att förkasta hela förslaget – eller så väntar en oviss och utdragen omröstning om detaljerna.

EU-kommissionen vädjar om att ge kompromissandet en chans, även för jordbrukets skull.

– Det kommer inte att finnas varken arbete eller inkomster om naturen är sjuk. I dag presenterar vi medicinen, säger miljökommissionären Virginijus Sinkevicius i Strasbourg.

Läs även:
• Så mycket skulle EU:s nya omtvistade miljölag kosta – och bidra med