Förra året dog minst 237 000 människor i väpnade konflikter runt om i världen. Det är en ökning med 97 procent jämfört med föregående år och den högsta siffran sedan folkmordet i Rwanda 1994, enligt en ny rapport från Uppsala conflict data program vid Uppsala universitet.
Antalet döda i väpnade konflikter har fördubblats, visar en ny rapport från Uppsala universitet.
– Vi ser denna ökning trots avsevärd nedtrappning i de två dödligaste konflikterna 2021; Jemen och Afghanistan. I stället eskalerade våldet i Etiopien och Ukraina drastiskt, säger Shawn Davies, senioranalytiker på UCDP, i en kommentar.
Detta beror på krigen i Etiopien och Ukraina, där långt fler dödats än vad det gjorde i hela världen under året innan, skriver UCDP.
En vanlig uppfattning är att Rysslands krig i Ukraina var den blodigaste konflikten 2022, men i själva verket dog fler människor i Etiopien där Tigray People’s liberation front (TPLF) har bekämpat den etiopiska armén, den senare med stöd av Eritrea, sedan slutet av 2020. – Shawn Davies.
Små men fler konflikter
Däremot registrerades mellan 31 och 39 sådana konflikter årligen mellan 2000 och 2013, medan det årliga antalet har varierat mellan 52 och 56 från 2015 och framåt.
Antalet aktiva väpnade konflikter, där stater strider mot varandra eller mot rebellgrupper, ligger på en historiskt hög nivå under, enligt rapporten som kommer publiceras i Journal of Peace Research julinummer.
– Även om de flesta konflikter är små ökade antalet krig från fem år 2021 till åtta år 2022. Konflikter som orsakar minst 1 000 stridsrelaterade dödsfall under ett kalenderår räknas som krig, säger Therese Pettersson, projektledare på UCDP, i en kommentar.
Fakta: Tigraykonflikten
• Den etiopiska regeringen i Addis Abeba inledde i november 2020 en militär offensiv mot Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) som hade makten i Tigray. Detta efter att TPLF uttalat att man inte längre erkände den etiopiska centralregeringens legitimitet.
• Regeringssidan fick stöd av eritreanska styrkor och striderna spred sig till de angränsande regionerna Amhara och Afar.
• Striderna har sedan 2021 präglats av sexuellt våld mot civila och misstänkta massakrer, med förövare från alla sidor.
Icke-statliga konflikter
Antalet icke-statliga konflikter, där rebellgrupper eller andra väpnade organiserade aktörer slåss mot varandra, ligger kvar på en rekordhög nivå och UCDP registrerade 82 sådana konflikter 2022.
Gängkrigen mellan rivaliserande drogkarteller i Mexiko stod för nio av årets tio dödligaste icke-statliga konflikter och gängrelaterat våld har också eskalerat i Brasilien, Haiti, Honduras och El Salvador de senaste åren.
Vidare ökade det så kallade ensidiga våldet, där civila är målet, under 2022, fortsätter UCDP. Minst 11 800 civila dödades i denna typ av avsiktligt, riktat våld, utfört av 45 olika stater eller organiserade grupper.
Den aktör som dödade flest civila i ensidigt våld var Islamiska staten (IS), men delstater attackerade även civila i stor skala i flera konflikter. Ryssland och Eritrea använde båda omfattande våld mot civila i krigen i Ukraina och Etiopien, skriver UCDP.
Läs mer:
