Dödlig hetta har svept in över stora delar av Asien den här våren. Med temperaturer på upp till 45 grader har det skördat både människooffer och skadat infrastruktur. Enligt en ny studie som släpptes i veckan var det trettio gånger så mer sannolik att värmeböljan skulle inträffa, än om vi inte fyllt atmosfären med koldioxid.
En av de största framgångarna inom klimatvetenskapen de senaste åren är möjligheten att koppla enskilda väderhändelser till klimatförändringarna. Forskargruppen World Weather Attribution Group kunde nyligen koppla torkan på Afrikas horn till våra koldioxidutsläpp och nu kopplas också värmeböljan i Asien till klimatförändringarna, rapporterar nyhetsbyrån Afp. För varje tiondelsgrad ökar sannolikheten för att en liknande värmebölja inträffar – och vid två grader över förindustriella nivåer, kan man förvänta sig att den inträffar varje år eller vartannat år. För närvarande ligger jordens medeltemperatur på 1,1 till 1,2 grader, varmare än förindustriella nivåer.
– Vi ser gång på gång att klimatförändringarna dramatiskt ökar frekvensen och intensiteten av värmeböljor, en av de dödligaste väderhändelserna som finns, säger Friedrike Otto, en världsberömd klimatforskare vid Imperial College London – och en av studiens författare till nyhetsbyrån Afp.
”Vi sitter inte i samma båt”
I samband med att hon deltog på Stockholm climate week nyligen, underströk Friedrike Otto att extremvädret drabbar ojämlikt världen över.
– Vi kanske alla är i samma storm men vi sitter definitivt inte i samma båt.
Ett perspektiv som också lyfts av forskarna i rapporteringen om den aktuella studien. Inte minst då människor som måste arbeta utomhus inte har någonstans att ta vägen.
– Det är viktigt att prata om vem som kan klara av och anpassa sig till hettan, säger Emmanuel Raju, också han en av författarna bakom studien.
Kan förvärras av bebyggelse
Även förra året drabbades stora delar av Asien av svåra värmeböljor. I samband med det intervjuade Syre Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet. Han sa då att i ett scenario där mänskligheten klarar av att begränsa uppvärmningen i linje med Parisavtalet kommer det tillkomma i snitt två värmeböljor per år vid sekelskiftet 2100 i Indien och Pakistan. Men den siffran kan öka ytterliggare om platser som idag bidrar till att sänka temperaturen bebyggs, så som flodslätterna vid Ganges och Indus.
– Då tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor exponerade för värmeböljor i slutet av seklet.
Läs mer:
Värmeböljorna i linje med forskarnas rön: ”Bekräftar vad vi misstänkt”
Klimatforskaren: ”Vi befinner oss definitivt inte i samma båt”
