Zoom

Värmeböljorna i linje med forskarnas rön: ”Bekräftar vad vi misstänkt”

Indien uppmätte de högsta temperaturerna någonsin i mars i år – men i takt med att planeten värms upp, är fler extrema väderhändelser att vänta.

Årets värmeböljor i Indien och Europa slog flera värmerekord. Men extremvädret var inte någon överraskning för forskarna. I takt med att utsläppen fortsätter – är värre att vänta. Så var går gränsen för vad vi klarar av att hantera?
– Allt över två grader är inte hanterbart, säger Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet

I takt med att mängden växthusgaser ökat i atmosfären, har klimatförändringarnas varningsklockor börjat ljuda allt högre över världen genom orkaner, värmeböljor och översvämningar. Extremväder som inte är något nytt under solen men som blivit farligare och i flera fall vanligare.

– Utsläpp av växthusgaser från fossila bränslen och avskogning kväver planeten och försätter miljontals människor i omedelbar utsatthet, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i samband med att första delen i FN:s klimatpanels sjätte utvärderingsrapport släpptes i augusti förra året.

"Bekräftar vad vi misstänkt"

Samma sommar hade präglats av flera extrema väderhändelser. Översvämningskatastrofer drabbade Tyskland och den kinesiska staden Zhengzhou, samt delar av Indien och Japan. I västra Nordamerika och Sibirien drog värmeböljor fram och i spåren av det rasade enorma bränder. I år dominerades vårens nyhetsrapportering av en tidig och långdragen värmebölja i Indien och Pakistan, som följts av ovanligt svåra värmeböljor i Mellanöstern och Europa.

Klart är att vädret varit något utöver det vanliga. Men någon överraskning är det inte för forskarna, understryker Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborg universitet och en av huvudförfattarna bakom första delen i IPCC:s senaste rapport. Även om han säger att värmeböljorna ligger i det övre spannet av vad deras modeller förutspått.

– Men det bekräftar vad vi har misstänkt.

Att det finns skäl för oro kanske säger sig självt. Men i IPCC:s rapporter finns det ett särskilt kapitel för just när det kan anses finnas skäl för oro, uppdelat på fem kategorier som sträcker sig från alltifrån samlad ekonomisk och ekologisk påverkan till frekvens och allvar i extrema väderhändelser. Det vill säga när klimatförändringarna riskerar att hota alltifrån matförsörjningen, sårbara ekosystem – och våra liv. För varje tiondels grad planeten värms upp ökar risken, enligt klimatpanelen.

– Det är en samlad riskbedömning för både ekologiska och mänskliga system, säger Deliang Chen.

"Vad ska vi äta?"

Samtidigt kan både samhällen och natur i varierande grad anpassa sig till de nya förhållandena. Men det finns flera exempel där mänskliga anpassningsåtgärder samtidigt förvärrar klimatkrisen, enligt Deliang Chen. Upp till tio procent av världens elförbrukning beräknas till exempel gå till artificiell svalka, något som enligt Internationella energirådet (IEA) väntas tredubblas till 2050. Ett ökat energibehov som försvårar för oss att snabbt kapa utsläppen. Men även i länder där stora delar av befolkningen inte har råd till någon artificiell svalka, kan klimatkrisen förvärras av ogenomtänkt samhällsplanering.

– Det är för mycket hetta men om vi inte arbetar, vad ska vi äta? sa byggnadsarbetaren Yogendra Tundre till Reuters den 16 maj, då landet var mitt inne i vårens extrema värmebölja, med temperaturer på över 40 grader i skuggan.

Men någon lindring är inte i sikte. Värmeböljorna väntas tvärtom bli fler. Deliang Chen, som är en av författarna till en ny studie där forskarna skapat ett samband mellan befolkning och extremväder, berättar att i Indien och Pakistan väntas det tillkomma i snitt två värmeböljor per år vid sekelskiftet 2100. Och det i ett scenario där Parisavtalet uppfylls och uppvärmningen begränsas till en bra bit under två grader jämfört med förindustriella nivåer. Samtidigt kan det bli värre i särskilt utsatta regioner som flodslätterna vid Ganges och Indus. Bebyggs platser som i dag bidrar till att sänka temperaturen, samtidigt som en ökad befolkning leder till större utsläpp av partiklar och växthusgaser ökar risken för värmeböljor markant.

– Då tror vi att det kan bli fem värmeböljor fler per år och över en halv miljard människor exponerade för värmeböljor i slutet av seklet, säger Deliang Chen.

"Då blir det katastrof"

Men den drastiska ökningen kan undvikas om nya städer och byar byggs på ställen som inte är lika utsatta för värmeböljorna.

– Det är en stor spännvidd i antalet exponerade människor i vår beräkningsmodell, allt beror på vilken väg länderna väljer att ta i sin samhällsutveckling.

Så var går gränsen för vad samhällena och ekosystem klarar av att tackla eller anpassa sig till? I FN:s klimatpanels rapporter finns en graf, som går från vitt till gult och vidare upp till rött för att sluta i lila, som ett sätt att indikera vår ”orsak till oro” vid stigande temperaturer. Lyckas vi begränsa uppvärmningen till 1,5 grader säger Deliang Chen att situationen är hanterbar. Två grader är svårt men ändå möjligt.

– Allt över två grader innebär en större risk inklusive möjliga tipping points. För vissa aspekter i ekosystemet så som korallrev kan konsekvensen bli katastrofal. Som det ser ut nu så går vi mot nästan tre grader, säger han.

Artikeln har uppdaterats med en förtydling kring vad Deliang Chen syftar på vad gäller om uppvärmningen stiger över två grader.

Läs mer:

Extremtorkan i Italien riskerar skördar för 3 miljarder euro