I det svenska friskolesystemet finns säkerhetsrisker, eftersom utbildningen kan läggas i händerna på aktörer som har ljusskygga intressen. Det är en av slutsatserna i den nya rapporten Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola.
– En geopolitisk aktör kan dölja sin inblandning och arbeta över tid med att underminera den svenska demokratin genom skolan. Det låter som en spionroman, men antagonistiska aktörer arbetar för att försvaga samhället. Har du de ambitionerna kan du köpa eller starta en svensk friskola och du skulle kunna påverka undervisningen, vinkla undervisningen. Det behöver inte ens vara ett brott mot svenska skollagen, du kan välja vad du vill undervisa om. Du kan påverka ungas uppfattning om vad demokrati är, säger juristen Maria Refors Legge på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till tidningen Vi lärare.
Med antagonistiska aktörer menas politiska, religiösa eller extremistiska organisationer alternativt andra länder. Maria Refors Legge förklarar att det inte är risken för utländska aktörer i sig, men att det ”flexibla och öppna systemet” innebär att vem som helst, som kinesiska staten, kan äga ett skolföretag.
I fjol miste två skolor i Stockholmsområdet tillstånden att bedriva friskola efter att Säpo slagit larm, rapporterade tidningen Skolvärlden.
”Barn riskerar att utsättas för radikalisering genom att vistas i en miljö som förespråkar enklavisering av samhället i stället för respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar”, skrev Skolinspektionen då.
Skolorna överklagade beslutet, men förvaltningsrätten gjorde bedömningen att de inte uppfyller kraven på lämplighet, rapporterade SVT nyheter.
Skolinspektionen ska ägar- och ledningspröva aktörer som vill starta eller köpa en friskola och kontrollera kvaliteten, men enligt rapporten finns flera svårigheter med det.
Läs mer:
