I Stockholm pågår nu klimatkonferensen Stockholm climate week. Syre tittade in och lyssnade på en session med Spaniens klimatminister och Friederike Otto, en av huvudförfattarna bakom den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC).

– Man skulle kunna sammanfatta det med tre ord, allvar, brådska och handling, vi ser redan de skadliga effekterna av den mänskligt orsakade uppvärmningen, sa Friederike Otto och radade upp exempel på klimateffekter, så som farligare extremväder, smittsamma sjukdomar och påverkan på havens ekosystem.

– Risken kommer att fortsätta att öka för varje tiondels grad, fortsatte hon.

Vi sitter inte i samma båt

Men medan klimatet förändras så som forskarna förutspått i årtionden, är man idag mycket mer medveten om hur sårbara våra samhällen och ekosystem är. I den IPCC-rapport som publicerades 2014 kom forskningen fram till att våra samhällen skulle kunna anpassas, om än svårligen, i takt med att klimatförändringarna skulle förvärra förekomsten av extremväder. Men den senaste rapporten kommer fram till en annan slutsats, berättar Friederike Otto.

– Nu vet vi att i en värld där uppvärmningen nått två grader, kommer vi att ha nått gränsen för vad vi kan anpassa oss till globalt. Så det är det allvarliga. Brådskan, det är att det ligger i våra händer att fortfarande undvika en värld med två graders uppvärmning och begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Hon har själv bidragit till att föra klimatforskningen framåt genom att arbeta med den forskning som kan koppla enskilda väderhändelser – som orkaner eller värmeböljor – till klimatförändringarna. Det handlar om extremväder som blir allt farligare och som hon säger drabbar fattiga människor världen över värst.

– Vi kanske alla är i samma storm men vi sitter definitivt inte i samma båt.

”Vi har allt vi behöver”

Här krävs det handling, understryker hon. För även om den policy som är beslutad implementeras, kommer uppvärmningen att nå tre grader globalt. Men det finns hopp och vi har möjlighet att göra något åt det, poängterar Friederike Otto.

– Det är inte så att vi behöver någon stor uppfinning eller vänta på mer information, vi har allt vi behöver.  Men vi behöver implementera det, nu.

Spaniens miljöminister Teresa Ribera var en av dem som lyssnade på Friederike Otto.

– Vi behöver stärka människor och stärka politiken så att vi drastiskt kan förändra hur vi handskas med den här frågan, och förändra inte bara energisystemet utan hur vi producerar, hur vi konsumerar och hur vi relaterar till våra ekosystem, sa hon efteråt.

Positivt spanskt exempel

Hon påpekade också att utifrån ett strikt vetenskapligt och ingenjörsmässigt perspektiv ser allt ut att matcha kring de utsläppsminskningar som krävs. Men det är när den mänskliga faktorn läggs till, som problemen uppstår.

– Vi behöver bli bättre på att förutse vilka som kan känna sig hotade och i vilken utsträckning människor inte har de verktyg de behöver för att handskas med hotet. Hur kan vi skapa positiva effekter för de människorna i dessa transformativa tider?

Som ett positivt exempel från den egna politiken tar hon åtgärder som underlättat för byar i Spanien att skapa kooperativ i syfte att bli självförsörjande på förnybar energi, genom vind eller solkraft – något som både bidragit till energiomställningen och kapat bybornas elkostnader.

– Det har varit fantastiskt, vi har haft en mycket större efterfrågan än vi kunnat möta.

”Måste förändra narrativet”

På frågan om Friederike Otto höll med om att Spanien var ett land som inspirerade, sa hon att Teresa Ribera likt många andra klimatministrar försöker. Men att klimatfrågan fortfarande ses som separerad från andra.

– Och vi har fortfarande det underliggande narrativet att ett perfekt liv för alla vore att ha ett hus, två barn, två bilar och att äta kött, varje dag. Så länge vi inte förändrar narrativet kring vad ett gott liv är, kommer vi inte att göra några större framsteg.

Stockholm climate week pågår till den 22 april och arrangeras av We don’t have time.

Läs mer:

Miljöorganisationerna: Rapporten är vår överlevnadsmanual