Finland fick stor uppmärksamhet internationellt när de genomförde ett stort basinkomstexperiment 2017 och 2018. Aldrig någonsin tidigare hade en regering genomfört en landsomfattande studie om basinkomst, även kallat medborgarlön.

En av deltagarna var Juha Järvinen, som då var långtidsarbetslös. På grund av depressioner och utbrändhet hade han inte jobbat under sju års tid. Hela tiden när han hade sökt arbetslöshetsersättningen hade han känt sig dumförklarad av alla kontroller, blanketter och arbetsförmedlare som sade åt honom vad han skulle göra, har han berättat tidigare för Syre.

Men när basinkomstprojektet drog i gång kändes det som att bli ”fri från ett fängelse”, eftersom han fick pengarna helt utan motprestation, säger Juha. Trots att basinkomsten var lägre än den arbetslöshetsersättning han hade haft innan, kunde han använda pengarna till att köpa in utrustning och starta eget företag.

– Rädslan sätter stopp för kreativiteten och experimentlustan, säger Juha Järvinen.

I dag tillverkar han shamantrummor som säljs till köpare över hela världen. Trummorna har även varit med som rekvisita i filmen The Northman där bland annat skådespelaren Alexander Skarsgård och artisten Björk medverkar.

Basinkomsten gjorde att deltagarna i den finska studien mådde bättre, liksom Juha. Men politikerna var inte lika nöjda. De hade önskat att de långtidsarbetslösa skulle arbeta mer. Visserligen jobbade de sex dagar mer om året än kontrollgruppen som inte hade fått basinkomst, men man hade velat se en större ökning. Därför lade de ned idén om att införa basinkomst.

Basinkomst på högsta politiska nivån

Men trots att försöket ansågs misslyckat finns basinkomst kvar i den finska politiken. Självaste utbildningsministern är från Vänsterförbundet, som driver frågan om basinkomst.

Och just nu arbetar en parlamentarisk kommitté med att utforska hur socialförsäkringssystemet skulle kunna förändras. I en ny rapport som släpptes i januari i år diskuteras tre olika alternativ. Basinkomst är ett av dem.

– Det finns ett politiskt konsensus mellan alla partier om att den finska välfärdsstaten måste reformeras. Eftersom vi är en parlamentarisk kommitté studerar vi alla partiers idéer, säger Pasi Moisio, ordförande i kommittén och till vardags forskningsprofessor inom socialpolitik.

I rapporten undersöks en partiell basinkomst som skulle vara universell, alltså gå till alla i samhället. Den skulle vara 742 euro i månaden före skatt (motsvarande ungefär 8 300 kronor), och skulle ersätta flera bidrag. Bland annat skulle grundnivåerna i sjukpenning och arbetslöshetsersättningen avskaffas, men de högre nivåerna som bygger på intjänad inkomst finnas kvar. Dessutom skulle bostadsbidraget behållas, liksom även kompletterande försörjningsstöd, (tidigare kallat socialbidrag).

Totalt skulle 60 procent av befolkningen få förändrade inkomster på rak arm om denna typ av basinkomst infördes.

– Det går tydligt att se att de med lägst inkomster skulle gynnas mest, säger Pasi Moisio.

Vinnare: Studenter och vårdnadsbidragsmottagare

De allra största vinnarna bland låginkomsttagarna skulle vara studenter och föräldrar som får vårdnadsbidrag för att vara hemma med barn under tre år – ett system som inte finns i Sverige. Dessutom skulle inkomstskillnaderna minska, och även barnfattigdomen.

Medelklassen skulle å andra sidan förlora inkomst. Detta eftersom skatten höjs då basinkomsten finansieras genom höjda skatter på inkomster från arbete, företagande och kapital. Hälften av medelklassen skulle få en inkomstminskning på 5-10 procent. De som skulle missgynnas mest av basinkomsten är personer i den åttonde inkomstdecilen. Det motsvarar en övre medelklass.

Även om arbetsinkomster skulle beskattas mer tror forskarna att införande av en basinkomst inte skulle påverka folks vilja att jobba heltid i någon större utsträckning. Men rapporten innehåller många osäkerheter, konstateras i ett pressmeddelande. Resultaten bygger på körningar av statistikdatabaser, enligt så kallade mikrosimuleringar. Hur folk skulle bete sig i verkligheten kan se helt annorlunda ut.

”Stora förändringar i socialförsäkringen kan påverka människors beteende på sätt som är svårt att förutse. Endast i mycket begränsad omfattning ger experimentet svar på det”, säger Jussi Tervola, forskningschef, i pressmeddelandet.

Förutom basinkomsten presenteras två andra förslag på förändringar av skyddsnätet i rapporten. Just basinkomst är det förslag som kastar om systemet mest. Därför, och på grund av att effekterna är så osäkra, valde kommittén att gå vidare med ett av de andra förslagen – grundnivåbidrag.

Det innebär att fyra olika bidrag i socialförsäkringen slås ihop till ett och samma bidrag. Det handlar om grundnivåerna i sjukförsäkringen, föräldrapenningen, arbetslöshetsersättningen och rehabiliteringspenningen. Redan i dag ligger de på samma summa pengar. Att slå ihop dem skulle alltså inte påverka de här grupperna, eller andra grupper, samtidigt som byråkratin skulle minska.

Förslaget presenteras för politikerna i mars. Men det innebär inte att idén om basinkomst är helt skrotad. Kommissionens arbete fortsätter ända fram till 2027.

– Det här enandet av stöden kan ses som ett första steg. Hur nästa steg ser ut har vi inte bestämt oss för ännu, säger Pasi Moisio och tillägger:

– Basinkomst debatteras som en välfärdsreform och finns med i diskussioner om villkorslösa stöd, men egentligen är basinkomst i huvudsak en stor skattereform. Därför kommer vi titta mycket mer på beskattning och hur basinkomst kan tänkas förändra samhället, säger han.

Anledningen till att Finland vill genomföra en stor socialförsäkringsreform har flera orsaker. De har en stor åldrande befolkning, högre arbetslöshet än de andra nordiska länderna och en känsla av att inte ha anpassat samhället och socialförsäkringssystemet efter den nya globaliserade marknaden till skillnad från exempelvis Sverige, uppger Pasi Moisio.

– Det finns en generell uppfattning om att vi skulle behöva förenkla välfärdstaten och göra den mer strömlinjeformad och transparent, säger han.

Alla är garanterade en minimiinkomst

En förändring har redan genomförts. Istället för att kommunen betalar ut allt försörjningsstöd tog staten 2018 över ansvaret för den grupp som får försörjningsstöd enbart för att de har jobbat för lite för att kvala in till arbetslöshetsförsäkringen.

Dessutom är försörjningsstödet rättighetsbaserat. Du får det alltid. Till skillnad från försörjningsstödet i Sverige, tidigare kallat socialbidrag, har finnarna alltid rätt till pengar för mat och hyra – även om du helt struntar i att söka arbete. Enda straffet om du inte söker jobb är att du blir utan en femtedel av stödet en kort period, och sedan har du rätt till fullt stöd igen.

– Det finska försörjningsstödet är kanske det som mest liknar garanterad basinkomst i världen, säger Pasi Moisio.

Alla har rätt till 500 euro och betald hyra för en liten lägenhet. Den som struntar i att söka jobb får stödet minskat med 100 euro en kort period. Det har varken orsakat någon anstormning av folk som söker försörjningsstöd, eller lett till att bidragsmottagarna söker mindre jobb än tidigare, anser de flesta uppger Pasi Moiso.

– Bidragsmottagarna är glada. Men socialsekreterarna är mer bekymrade, säger han.

Orsaken är att många bidragsmottagare får det statliga försörjningsstödet genom ett digitalt formulär där de skriver in sina utgifter och inkomster. Hela 70 procent ansöker på det viset. Det innebär att de aldrig behöver träffa någon socialarbetare. Dessa upplever å andra sidan att de får sämre koll på vilka som har större problem än ekonomin och skulle behöva andra insatser.

– Det är deras största oro, att de missar folk som behöver hjälp, säger Pasi Moisio.

Samtidigt som Finland har ett generösare försörjningsstöd än Sverige, vill landet strama åt arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen har beslutat om att dra i gång en ”Nordic employment service reform”, där den finska motsvarigheten till arbetsförmedlingen ska ge mer stöd och sätta mer press på arbetslösa att hitta jobb. Det tycks likna det system som länge har funnits i Sverige, men som Finland inte tar efter förrän nu.

– Vi simmar mot strömmen, säger Pasi Moisio.

Läs mer:

Så skulle basinkomst påverka välfärdsstaten

Första resultaten: Finsk basinkomst gav bättre hälsa