Det tvååriga statliga finska basinkomstförsöket avslutades vid årskiftet och förra veckan presenterade forskarna sina första preliminära resultat. Syftet med försöket var främst att se hur en basinkomst påverkar deltagarnas anställningsgrad och inkomster men även hur de mår.
– Det är ett exceptionellt projekt, både i Finland och internationellt. Vi kan vara stolta, säger Pirrko Mattila, social- och hälsovårdsminister, vid presentationen.

Hon påpekar att experimentet uppmärksammats över hela världen och har gett en positiv bild av Finland.
– Jag tror på att basera beslut på fakta, och försöket har gett oss unik information om faktorer som styr beteende, anställning och hälsa. Jag tror att denna modell troligtvis inte kan införas som sådan i större skala, men att vi kan använda informationen i nästa stora reform av socialförsäkringen.

Formen för försöket var en delvis basinkomst, vilket innebar att 2 000 personer med arbetslöshetsersättning också fick en ersättning på 560 euro i månaden, utan krav på motprestation. Det som forskarna menar gör experimentet unikt är att det var obligatoriskt för deltagarna och att de valdes ut slumpmässigt.

Inför försöket krävdes vissa lagändringar och även satsningar på ett heltäckande statligt inkomstregister. Resultaten visar att sett till inkomst och antal dagar med anställning var det inte någon större skillnad för dem som deltog i försöket jämfört med kontrollgruppen under försökets första år, 2017. För 2018 finns inte siffrorna tillgängliga ännu.

Däremot när det gäller upplevt välbefinnande, som undersöktes med enkäter, svarade försöksgruppen att de upplevde mycket mindre problem med sin hälsa, stress och koncentrationsförmåga och att de hade mycket större tillförsikt inför framtiden, tilltro till politiker och sin förmåga att påverka samhället.

Olli Kangas från Åbo universitet är forskningsledare för projektet och tycker att det har varit mycket lyckat utifrån förutsättningarna.
– Nu är dörren öppen för ännu bättre försök, och vi kan göra försök även med andra grupper än arbetslösa, testa andra modeller, säger han.

Det slutliga sammanvägda resultatet kommer redovisas våren 2020.

Efter pandemin kämpade Sankt Görans sjukhus med personalflykt som ledde till att majoriteten av sjuksköterskorna på ortopedklinikens vårdavdelningar var från bemanningsbolag. Det gjorde att kostnaderna ökade och det blev svårare att upprätthålla rutiner. Men när ortopeden lockade med arbetstidsförkortning fick de många fler sökanden. 

Idén till arbetstidsmodellen där sjuksköterskorna jobbar 80 procent med heltidslön (vilket i praktiken innebär en extra ledig dag i veckan), kom delvis från sjuksköterskegruppen. Upplägget innebär att det behövs lite fler sjuksköterskor men är trots det avsevärt billigare än hyrpersonal. Det ekonomiska argumentet fick sjukhusledningen att godkänna ett tvåårigt pilotprojekt, med start under hösten 2023, skriver Vårdfokus.

Nu hoppas ortopeden att sjukskrivningar ska minska och att såväl vårdkvalitet som produktivitet går upp när personalen får bättre återhämtning.

– Jag får en helt annan livsbalans och återhämtning. Jag orkar mer när jag är på jobbet, jag kan ge bättre vård, säger sjuksköterskan Nasrin Soltani vid ortopeden.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

”Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka”, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen började följa utskrivningen av adhd–läkemedel 2006. Ökningen sedan dess beskrivs som exceptionell och har lett till att det i dag finns nästan 190 000 personer i Sverige som har fått en diagnos och recept på adhd-läkemedel.

Ökningstakten har tilltagit sedan 2019 och är allra högst bland flickor i åldern 10-17 år och unga kvinnor i åldern 18-24 år. Pojkar får ofta diagnosen tidigare än flickor, men i det långa loppet jämnar det ut sig, så tittar man på hela befolkningen är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns stora regionala skillnader. Inom Region Gotland är andelen barn och unga som får adhd-läkemedel utskrivna högst. I Västernorrland är andelen knappt hälften så stor.