Radar · Nyheter

Första resultaten: Finsk basinkomst gav bättre hälsa

Basinkomstförsöket kan ge värdefull data inför framtida reformer, enligt Pirrko Mattila, social- och hälsovårdsminister i Finland.

För de 2000 arbetslösa personer som deltog i Finlands experiment med delvis basinkomst har forskarna ännu inte all data för att se om de lättare fick arbete. Däremot att de mådde bättre.

Det tvååriga statliga finska basinkomstförsöket avslutades vid årskiftet och förra veckan presenterade forskarna sina första preliminära resultat. Syftet med försöket var främst att se hur en basinkomst påverkar deltagarnas anställningsgrad och inkomster men även hur de mår.
– Det är ett exceptionellt projekt, både i Finland och internationellt. Vi kan vara stolta, säger Pirrko Mattila, social- och hälsovårdsminister, vid presentationen.

Hon påpekar att experimentet uppmärksammats över hela världen och har gett en positiv bild av Finland.
– Jag tror på att basera beslut på fakta, och försöket har gett oss unik information om faktorer som styr beteende, anställning och hälsa. Jag tror att denna modell troligtvis inte kan införas som sådan i större skala, men att vi kan använda informationen i nästa stora reform av socialförsäkringen.

Formen för försöket var en delvis basinkomst, vilket innebar att 2 000 personer med arbetslöshetsersättning också fick en ersättning på 560 euro i månaden, utan krav på motprestation. Det som forskarna menar gör experimentet unikt är att det var obligatoriskt för deltagarna och att de valdes ut slumpmässigt.

Inför försöket krävdes vissa lagändringar och även satsningar på ett heltäckande statligt inkomstregister. Resultaten visar att sett till inkomst och antal dagar med anställning var det inte någon större skillnad för dem som deltog i försöket jämfört med kontrollgruppen under försökets första år, 2017. För 2018 finns inte siffrorna tillgängliga ännu.

Däremot när det gäller upplevt välbefinnande, som undersöktes med enkäter, svarade försöksgruppen att de upplevde mycket mindre problem med sin hälsa, stress och koncentrationsförmåga och att de hade mycket större tillförsikt inför framtiden, tilltro till politiker och sin förmåga att påverka samhället.

Olli Kangas från Åbo universitet är forskningsledare för projektet och tycker att det har varit mycket lyckat utifrån förutsättningarna.
– Nu är dörren öppen för ännu bättre försök, och vi kan göra försök även med andra grupper än arbetslösa, testa andra modeller, säger han.

Det slutliga sammanvägda resultatet kommer redovisas våren 2020.