Greenpeace har inte mycket gemensamt med Sverigedemokraternas klimatpolitik. Men på ett område är de överens, att kraftigt minska inblandningen av biobränslen i drivmedel.
– Vi vaggas in i en falsk trygghet, säger Markus Mattisson, kampanjledare Greenpeace.
Himlen är full. Så heter en ny rapport av Greenpeace, som belyser hur fossila bränslen till betydande del ersatts av biobränslen inom vägtrafiken i Sverige. En falsk klimatlösning, enligt miljöorganisationen.
– Vi måste sänka alla utsläpp, fossilt är sämsta tänkbara men biogena utsläpp är också jättedåligt, säger Markus Mattisson.
Enligt den statistik som Naturvårdsverket är ansvarig för, har utsläppen från vägtrafiken minskat långsamt men stadigt. Men statistiken förvillar snarare än klargör, enligt Markus Mattisson.
– Vi menar att utsläppen måste kommuniceras tydligare, säger han.
Kritiska till hur utsläpp registreras
För Greenpeace är det kort och gott – utsläpp som utsläpp. Det oavsett om de kommer från biogena råvaror eller fossila och lägger vi ihop det biogena med det fossila, då ökar utsläppen – istället för att minska. Men idag registreras de utsläpp som härrör från förbränningen av de biogena utsläppen inom markanvändningssektorn (LULUCF), som redovisas separat – helt i enlighet med internationella regler som ligger till grund för klimatarbetet. Men det är ett system som Greenpeace skulle vilja se reformerat.
– Biobränsle sänker inte utsläppen, de fortsätter fylla atmosfären med koldioxid och vi är redan farligt nära gränsen för att nå 1,5 graders målet, säger Markus Mattisson.
Att förändra FN:s system för hur utsläpp registreras skulle ta tid. Men redan idag tycker Greenpeace att Sverige skulle kunna kommunicera de totala utsläppen av koldioxidutsläpp samlat, för att göra statistiken mer transparent.
”Vi måste vända på alla stenar”
Något Markus Mattisson tror skulle kunna öka incitamenten att få ned alla koldioxidutsläpp – inte bara de fossila. I november fick miljöorganisationens kritik mot biobränsle också eldunderstöd från forskare bakom en studie i Nature, som pekade på farorna med att EU ökar sin användning av biodrivmedel, för att uppnå klimatmålet till 2030. Stora arealer jordbruksmark skulle behöva tas i anspråk för att producera bioenergi, vilket skulle öka vårt importberoende av jordbruksprodukter – som i sin tur skulle bidra till ökad avskogning runt om i världen. En annan kritik har handlat om att EU exporterar sin klimatskuld genom att utsläppen från biobränslen bokförs inom den marksektor som råvaran importeras ifrån.
Av det biodrivmedel som användes 2020 kom 80 procent från utanför Sverige. Till största del gjordes soppan av slakterirester, palmolja och tallolja. Samtidigt är det ingredienser som om de inte förbrändes utan användes till andra produkter, ändå skulle brutits ned och återgått till atmosfären inom en kort tidsrymd. Men vi har inte råd att förlora någon tid om vi ska lyckas kapa utsläppen till 2030, menar Markus Mattisson
– Vi måste vända på alla stenar för att få ned utsläppen. Ett par år är också värdefull tid. Vi ska inte ha en massa avfall från djurfabriker i världen som vi bränner upp, det i sig är helt ohållbart och vi vet alla vad produktionen av palmolja ställt till med för problem med skogsskövling i Indonesien.
MP vill öka inblandningen av biodrivmedel
I Sverige har Greenpeace haft svårt att få genomslag för sin kritik mot att använda biobränsle som en klimatlösning. Naturskyddsföreningen ser biobränslen som en nödvändig dellösning i den snabba omställning som krävs och ännu finns ett brett stöd i riksdagen för att använda biobränslen, inte minst hos Miljöpartiet. Partiet har blivit riksdagens varmaste förespråkare för ökad inblandning av biobränsle i drivmedel, som de ser som en oumbärlig övergångslösning. Under valrörelsen, föreslog de också att inblandningen skulle öka kraftigt. Något partiet menar skulle ge incitament till den inhemska industrin av biodrivmedel, som använder rester från skogsbruket. I Syre har språkröret Per Bolund sagt att politiken är förenlig med ökat skydd av skogen och en omställning mot hyggesfritt skogsbruk, om samhället samtidigt satsar på energieffektiviseringesåtgärder och kan frigöra bioenergi från fjärrvärmen.
– Vi ser inte heller bioenergi som en helhetslösning för transportsektorns klimatpåverkan.
Greenpeace ser det annorlunda
Det vill säga, Miljöpartiet vill också se en politik för mindre vägtransporter. På den punkten tycker Greenpeace och Miljöpartiet lika. Men till skillnad från Miljöpartiet ser Greenpeace den nuvarande skogsbruksmodellen med stora kalhyggen, som en förutsättning för att den inhemska produktion av biobränslen ska komma upp i tillräckligt höga volymer.
– Det kräver ett skogsbruk som ger stora mängder restprodukter men det svenska skogsbruket idag är inte hållbart, det ser vi i rapport efter rapport, säger Markus Mattisson.
”Måste börja bygga för framtiden”
Men frågan kvarstår hur vi skulle klara av Sveriges klimatmål, utan att använda oss av biobränslen. Regeringen har fått svidande kritik för sin ambition att sänka inblandningen av biobränsle i drivmedel, inte minst av klimatpolitiska rådet som menar att det skulle göra klimatmålen till 2030 svåra att nå. För Sverigedemokraterna som likt Greenpeace vill minska inblandningen av biodrivmedel, betyder det litet – partiet står inte bakom klimatmålen. För Markus Mattisson och Greenpeace är det viktigaste för att nå klimatmålen – att alla utsläpp minskar, från fossila såväl som från biogena källor.
– Det regeringen måste göra är att titta på åtgärder som får ned utsläppen i absoluta tal, alltså alla utsläpp. Det är det viktiga, inte att underlätta att köra SUV i Stockholm. Men vi kan förstås inte knäppa med fingrarna och så behöver ingen transporter längre men vi måste börja någonstans och bygga för framtiden och minska vårt enorma energibehov, inte med näbbar och klor hålla kvar vid det gamla som biobränsle är ett exempel på.
