Behovet av klimatbistånd till fattiga länder väntas öka kraftigt. Inför Cop26 i Glasgow gick också Sverige, som redan är en av världens största givare per capita, ut med att landets andel skulle fördubblas till 2025. Men så kom kriget i Ukraina och biståndet fick kraftiga nedskärningar. Den förra biståndsministern Matilda Ernkrans (S) lovade ändå att målet till 2025 låg fast.

– Vi har också varit tydliga med att om det skulle visa sig så att klimatbiståndet för det här året inte når det vi tänkt oss, då kommer den mellanskillnaden betalas ut kommande år, sa hon till Sveriges radio i somras.

Hållningen i Ulf Kristerssons regering är att den globala klimatfinansieringen ska öka och att Sverige ska bidra till detta. Men avsikten att fördubbla klimatbiståndet till 2025 var den förra regeringens uppger man på UD:s presstjänst, som biståndsminister Johan Forsell (M) hänvisar till. Men även om det inte finns något siffersatt mål tror Ulrika Åkesson, som är policyansvarig för klimatfrågor på Sida, att det kommer att bli svårt. Orsaken är att alla andra anslagsposter, förutom stödet till Ukraina och humanitära insatser, minskar eller ligger oförändrade jämfört med innan de neddragningar som S-regeringen gjorde till följd av Putins invasion. För posten Hållbar utveckling rör det sig om en drygt 20-procentig minskning, enligt Sidas interna beräkningar som Syre tagit del av.

– Då säger det sig självt – att öka klimatbiståndet blir en stor utmaning, givet de premisserna, säger Ulrika Åkesson.

Ska få in klimatet i fler biståndsprojekt

Under de olika anslagsposterna finns en rad olika strategier som regeringen beslutar om och som kanaliseras utifrån olika delmål. Varje år gör myndigheten sedan en återrapportering om hur mycket som klassats som klimatbistånd, enligt det internationella regelverket. Men samtidigt som alltfler av Sidas strategier fått klimat som delmål, är det lättare att snabbt öka andelen i de fall där man haft tidigare samarbete inom miljörelaterade sektorer, så som energi och jordbruk – där klimat kan bli huvudfokus.

– Det är lättare än i exempelvis hälsosektorn där klimat snarare kan bli ett delområde, säger Maria van Berlekom, chef för den globala miljöstrategin.

Men inte heller den globala miljöstrategin har fått ökade anslag utan ligger kvar på samma nivå som 2021 och början av 2022, enligt Maria van Berlekom. Hennes utmaning blir nu att försöka få de runt 20 procent av nuvarande miljösamarbeten i strategin som inte redan har huvudfokus på klimat att bli större.

– Men det kommer inte att kunna bli huvudfokus på klimat, säger hon och nämner projekt som rör hållbart fiske som bara delvis kan räknas som klimatbistånd.

Minskar stödet till anpassningsfonder

Förutom via Sida ger också regeringen klimatbistånd direkt via utrikesdepartementet till olika fonder, vilket står för runt hälften av Sveriges totala klimatfinansiering. I fjol låg stödet till Anpassningsfonden och fonden till de minst utvecklade länderna på 180 miljoner kronor. Men i år är tilldelningen femtio miljoner kronor lägre per fond. Ändå är det i linje med det gemensamma beslutet under Cop26 i Glasgow om att fördubbla stödet till klimatanpassning till 2025: ”Förutsatt att stödet till kan höjas 2024 och dubbleras senast 2025”, skriver regeringen i en underlagspromemoria, som Syre tagit del av.

En annan viktig fond för klimatbiståndet är den Gröna klimatfonden. Men påfyllnaden för i år utgår från en påfyllnadsperiod som påbörjades av den förra regeringen. Beslut om nästa period, väntas under hösten.

En annan viktig fond för klimatfinansiering är den Globala miljöfonden där Sverige fördubblar biståndet inför nästa programperiod som löper till 2026, från två miljarder till cirka fyra miljarder. Ett beslut som förbereddes av den förra regeringen och som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) annonserade inför förhandlingarna om ett nytt globalt naturavtal i Montreal, Kanada, strax före jul.

– Ett rekordhögt belopp, sa hon då.

Läs mer: Paradoxen: Kursändring kan drabba klimatoffer – trots utökat klimatbistånd