Michael Flynn, chef och grundare av organisationen Global detention project, pratar snabbt och engagerat. Han har i över 20 års tid följt hur världen har skapat system för att frihetsberöva och stänga in människor på flykt. På Global detention projects hemsida finns det information om hur center världen över används för att fängsla migranter. I Sverige finns bland annat Migrationsverkets förvar i Kållared, Ljungbyhed och Åstorp utmärkta på den interaktiva karta där den som önskar kan skriva in ett land och sedan se vad det finns för flykting-fängelser i landet. Systemen för att fängsla migranter har blivit allt mer sofistikerade genom åren, menar Michael Flynn.

– Den utveckling vi ser i dag – med diskussioner om att flytta asylprocessen till andra länder som Danmark och Storbritannien har pratat om – går tillbaka till 1980-talet. Jag jobbade som reporter åren innan 9/11 och undersökte hur USA flyttade på sina gränser genom att samarbeta med länder i Centralamerika och genomförde räder mot människor som migrerade norrut. USA betalade för att andra länder skulle frihetsberöva migranter och det här var någonting helt nytt då och jag tänkte att det behövde uppmärksammas, säger Michael Flynn.

Michael Flynn menar att sätten att fängsla migranter på de senaste decennierna har fått en egen identitet. Ett globalt medvetande om vad det är, och varför, har under denna period tagit form.

– Systemen och regelverken som bestämmer hur stater får frihetsberöva migranter i Europa är en oavsiktlig och oanad konsekvens av vad som först var välmenande försök att skydda mänskliga rättigheter hos de som frihetsberövades. Innan 1990-talet fanns det i Europa inte några särskilda utvisningscenter, säger han, och fortsätter:

– Om någon kom ”illegalt” till landet så kunde de gripas, men idén om att ha en utvisningscenter eller ett låst förvar föddes först senare.

Välmenande försök misslyckades

De system som finns i dag – här i Sverige det som kallas för förvar och är i Migrationsverkets regi – är enligt Michael Flynn resultatet av en utveckling av två saker: ett medvetande kring att människor som fängslas har rättigheter som behöver tillgodoses, och Europarådets konvention mot tortyr och omänsklig behandling som trädde i kraft 1987. För att se till att konventionen gäller i alla Europarådets 47 medlemsstater grundades Europeiska kommittén för förhindrande av tortyr (CPT) 1989. En viktig grundbult för CPT är individens rätt till frihet, som i och med fängslandet av någon inskränks.

På CPT:s hemsida kan man läsa att de ”anordnar besök på platser där frihetsberövade personer befinner sig, för att bedöma hur dessa behandlas. Till sådana platser hör fängelser, ungdomsvårdsskolor, polisstationer, flyktingförläggningar, mentalsjukhus, vårdhem” och så vidare. CPT:s observatörer kan komma och gå som de vill på platser där frihetsberövade människor hålls. Efter varje besök skriver de en rapport som publiceras på hemsidan. Det berörda landet får i sin tur skriva ett svar som kommenterar rapporten och som också publiceras och kan läsas av vem som helst som önskar ta del av innehållet.

Michael Flynn menar att Europarådets konvention mot tortyr och dess internationella maka, FN:s konvention mot tortyr som också trädde i kraft 1987, har haft oavsedda konsekvenser. Ett par år senare, 1993, lade också EU grunden för sin gemensamma migrationspolitik genom Maastrichtfördraget.

– På 1990-talet gick Europeiska kommittén för förhindrande av tortyr (CPT) till land efter land i Europa och karaktäriserade och analyserade de olika fängelserna, förvaren och institutionerna de såg. När det gällde asyl- och migrationsprocesser så sa de till länderna de granskade att ”okej, så ni använder vanliga fängelser där kriminella sitter och fängslar migranter tillsammans med dem, så kan ni inte göra – ni måste bygga speciella center avsedda för det”.

"CPT har bidragit till migrantförvaren"

Att någon som inte är kriminell inte ska dela cell med någon som är det är fullkomligt rimligt, menar Michael Flynn. Men det har också lett till att CPT har hjälpt till att skapa dagens institutioner och center där migranter fängslas, som de svenska förvaren.

– Det är liberala tankar om individens rätt till frihet och den fängslades mänskliga rättigheter som är grunden. Men faktum är att CPT istället hjälpte till att skapa det här administrativa systemet för immigrant detention som vi i dag tar för givet. Samtidigt utvecklades tidigt 90-tal EU:s migrationspolitik och processer för återvändande. EU:s regelverk stipulerar också att länder måste ha specifika center för migranter och inte får använda fängelser. Det är många parallella juridiska och normativa utvecklingar på 90-talet som föder den här specialiseringen som vi har i dag, säger Michael Flynn.

Han menar att reglerna som EU, Europarådet och FN har satt upp har hjälpt till att normalisera och bygga upp de regelverk som i dag finns för immigrant detention.

– ”Det står i lagen att man får göra det, det är ingen fara!” – och det stämmer, det står i lagen att man får göra det, säger Michael Flynn.

I Sverige tog Statens invandrarverk, som Migrationsverket hette då, år 1997 över förvaren från polisen, skriver Migrationsverkets presstjänst i ett mejl. Ett av förvaren som fanns då låg i Carlslund i Upplands Väsby och det ska ha funnits några till, men vart har inte presstjänsten kunnat hitta information om. Totalt finns det i dag sex stycken förvar i Sverige med plats för cirka 500 personer. Verksamheten har vuxit de senaste åren och ska växa med 117 nya platser från till 2024. Bland annat så har förvaret i Kållared, Mölndal, byggts ut och flyttat till nya lokaler.

"Migrationskrisen" har utnyttjats politiskt

Tillsammans med två kollegor, Izabella Majcher och Mariette Grange, publicerade Michael Flynn 2020 boken Immigrant detention in the European union – In the shadow of the ”crisis”. De summerade allt material som de hade på Europa och kunde identifiera olika trender.

– En av sakerna som vi lärde oss var att under åren som ledde fram till den så kallade flyktingkrisen 2015 så ökade antalet fängslade migranter i Europa. Men strax före år 2015 kom en platå – och vi vet inte exakt varför det var så. Men sedan hände 2015 och antalet sköt i höjden. Vad som är intressant är att den så kallade krisen inte höll i sig, antalet migranter som kom till Europa minskade snabbt. Men det blev ändå en ihållande kris i sättet att agera och svara mot den. En av sakerna som vi kunde identifiera i boken är att de här systemen växte men hade nått en platå eller till och med minskade innan 2015, och sedan fortsatte att växa. Och fortsätter att växa idag. Det politiska användandet av krisen är mycket tydligt, säger Michael Flynn.

Motsatt effekt

Michael Flynn menar att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt. På senare år har en global doktrin om alternativ till att fängsla migranter (alternativ till förvar) vuxit sig stark. Liksom den ursprungliga tanken i Europa om att separera migranter och kriminella och använda olika lokaler för att fängsla olika grupper, kommer rörelsen som förespråkar alternativ till förvar från en god plats. Men i praktiken leder inte det till att färre människor fängslas, menar Michael Flynn.

– Vad är ett alternativ till förvar? Det är något som ska förhindra godtyckligt fängslande av migranter och andra personer. Men det betyder inte att det blir färre som fängslas. Vad det däremot innebär är att stater tvingas uppfinna alternativ.

– Om du synar det konceptet så ser du att du skapar något väldigt specifikt och det är en övervakningsstat. Teknologiska lösningar och elektronisk övervakning ökar globalt sett. Ett bra exempel är USA – som är ett av de värsta länderna när det kommer till respekt för mänskliga rättigheter. Det är 120 000 människor som sitter i fängelse och lika många som är i alternativ till förvar. Fler länder säger att de ska använda alternativ till fängelse för personer som de inte tycker ska vara fängslade. Det är någonting att ha i åtanke. Man skapar ett helt nytt segment av människor som inte ska fängslas, men som ska observeras på något sätt. Idag utgår man från att alla människor/migranter är ”fängslingsbara”, inte att de är fria. Genom att marknadsföra alternativ till förvar på det här sättet så subventionerar du den grundläggande rätten till frihet som alla människor ska åtnjuta.

I Sverige finns det i dag sex stycken förvar, i Gävle, Märsta, Flen, Mölndal (Kållered), Ljungbyhed and Åstorp.

Migration har blivit en gemensam angelägenhet

Migration var länge någonting som enskilda stater hanterade mer eller mindre på egen hand, även om EU har en gemensam migrationspolitik sedan 1990-talet. Det första mötet som FN:s generalförsamling hade på tema migration var i december 2018, då man träffades i Marrakesh i Marocko. Resultatet blev Global compact for migration och att FN:s medlemsländer åtog sig att följa New York-deklarationen, ett dokument från 2016.

Global compact for migration och Network for migration, som ska se till att stater följer det som står i Global compact for migration målar upp hur stater ska samarbete gällande migration. Michael Flynn är inte imponerad.

– Att människor rör på sig har skapat politiskt kaos. Om vi tittar 50 år framåt i tiden så tycker jag att det är ganska läskigt om det fortsätter på den väg vi har slagit in på, säger Michael Flynn, och fortsätter:

– Den kanske tydligaste trenden vi ser idag är att länder vill undvika att ta ansvar för flyktingar och grundläggande mänskliga rättigheter. Att fängsla migranter finns i hjärtat av det här.

Läs mer:

Omdebatterad dansk migrationslinje stoppar inte Sverige

Dansk migrationsexpert: Är inte förvånad över ”paradigmskiftets” konsekvenser

”Skuggsamhället kommer att växa”

Röda korset: ”Migrationspolitik ska bygga på fakta” 

Röda korset: Möjligheten för krigsskadade och torterade att läka försämras med nya asyllagen