Radar · Miljö

Isolerat urfolk hotas av ny väg

Grävmaskiner långt in i Amazonas regnskog.

En 150 kilometer lång brun och gyttjig väg skär genom Brasiliens regnskog, bara en och halv mil från en isolerad grupp ur Yanomamifolket. Greenpeace varnar nu för en kraftig expansion av gruvverksamhet i området, möjliggjord av den nyupptäckta vägen.

Små grupper av urfolk lever ännu utan kontakt med omvärlden i Amazonas vidsträckta regnskog. En sådan är Moxihatëtëma, som håller till i ett otillgängligt område, inte långt ifrån gränsen till Venezuela. Men i takt med att olaglig gruvverksamhet expanderat har hoten ökat. Nyligen upptäcktes en ny väg som passerar bara 15 kilometer från deras boplats, där nytagna bilder visar hur tunga maskiner transporteras igenom området.

– Den här vägen är ett verkligt hot mot de urfolk som bor där, den påverkar deras kultur, mat, frihet och gör överföringen av sjukdomar mer sannolik. Den miljömässiga påverkan är också enorm, säger Sônia Guajajara, från Brasiliens största paraplyorganisationen för urfolk, Articulation of indigenous peoples of Brazil (APIB), i ett uttalande.

”Expansion i brutal hastighet”

Normalt använder sig den illegala gruvverksamheten av mindre flygplan, men vägen som nu dokumenterats i samband med en överflygning kan få ner kostnaderna markant. Samtidigt kan den bidra till att utöka aktiviteten i urfolkens område, då vägen gör det möjligt att transportera tung utrustning till gruvorna.

– De här maskinerna ökar gruvverksamhetens påverkan mellan tio och femton gånger om och kan expandera verksamheten med en brutal hastighet, säger Greenpeace talesperson Danicley de Aguiar i ett uttalande.

Vägen genom det otillgängliga området gör det möjligt att transportera tung utrustning för att expandera den olagliga gruvverksamheten
Vägen genom det otillgängliga området gör det möjligt att transportera tung utrustning för att expandera den olagliga gruvverksamheten. Foto: Valentina Ricardo/Greenpeace 

Runt 80 procent av världens biologiska mångfald finns på territorium som traditionellt tillhör urfolk, samtidigt som deras rättsliga skydd ofta är svagt. Gruvverksamheten i närheten av Moxihatëtëma har redan skördat offer – i fjol sköts två personer ihjäl efter att de försökt köra bort gruvarbetarna. Men som Syre tidigare rapporterat lyfts urfolken roll allt oftare i samband med de internationella möten där klimatkris och naturkris avhandlas. COP15 som nu pågår i Montreal, Kanada, och ska resultera i ett ”Parisavtal för naturen”, är inget undantag. På plats är Matilda Månsson, jurist på Sametinget, som nu arbetar för att Konventionen om biologisk mångfald ”synliggör och respekterar urfolks och lokala samhällens roll, betydelse och bidrag” till konventionens mål.

– Det innebär bland annat att traditionell kunskap erkänns och används i beslutsprocesser och förvaltning som rör natur, att bärare av sådan kunskap involveras och blir delaktiga i beslutsfattande, att hållbart sedvanebruk – det vill säga nyttjande och bruk av biologisk mångfald utifrån traditioner och sedvänjor – skyddas och främjas och att urfolks rättigheter till bland annat mark och naturresurser respekteras, skrev hon nyligen till Syre.

Läs mer:

Sametinget på väg till Cop15: ”Alla frågor är miljöfrågor”

Urfolk lämnar kulisserna – kräver ökade rättigheter

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV