I dag infaller Orange day, FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Manifestationer hålls runt om i världen, och kända byggnader lyser i orange. I Göteborg tänder staden och UN Women ljus på Götaplatsen i eftermiddag och i Stockholm anordnar UN Women Sverige ikväll ett evenemang med bland andra Alexandra Pascalidou, jämställdhetsminister Paula Brandberg (L) och Greta Thunberg. Dagen ska fungera som en påminnelse om Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor, en påminnelse som dessvärre är långt ifrån överflödig.

En FN-rapport visar att mer än fem kvinnor eller flickor dödades av en familjemedlem varje timme under 2021. En studie som Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, tagit fram visar att 55 procent av alla kvinnor utsatts för våld av en man efter sin 15-årsdag. Studien är den första i sitt slag på över 20 år, efter föregångsstudien Slagen dam från 2001.
Roks ordförande Jenny Westerstrand har varit med och tagit fram båda rapporterna:

– Vi ser att våldet inte har minskat, trots extremt mycket politiskt tal om frågan under dessa 20 år. Vi ser mer rapporterat sexuellt våld och att unga kvinnors utsatthet har ökat. Vi ser också att våld utövas i alla möjliga relationer och på alla möjliga arenor. Det ger en dyster bild, minst sagt, av att växa upp till kvinna i Sverige. Hur är det möjligt att detta får fortgå?, säger hon i ett uttalande.

Krävs diskussion och förståelse

Studien visar att endast var tionde kvinna med våldserfarenheter anmäler brottet till polisen. Samma mönster syns i studien för 20 år sedan, och mönstret bekräftar också jourernas och forskningens bild, säger Jenny Westerstrand.

– När du lever i den våldsamma relationen blir våldet svårt att sätta ord på. Våldet startar en process där den utsatta själv tar på sig ansvar och involveras i att omförhandla våldet till något annat. Hans oro eller hennes egna brister. Det är först när hon lämnat relationen som hon till fullo ser och definierar det hon erfarit i termer av våld. Det är en process att komma ur våldet också.

Till Fempers nyheter säger Westerstrand att en reformiver effektivt har ”dolt behovet av en grunddiskussion om synen på kvinnors och mäns rätt och plats i samhället”.

– Den viktigaste åtgärden är att ta ett samtal om hur vi förstår mäns våld mot kvinnor och hur ett könsneutralt tal någonsin kunde få bre ut sig över ämnet. Sverige har satsat miljarder på att stoppa mäns våld, men utan att vilja diskutera verktygen och förståelserna.

Ställ frågan i vården

Samtidigt behöver redan utsatta fångas upp i större utsträckning. Från november 2022 ställer Socialstyrelsen högre krav på att vårdverksamheter fastställer rutiner för att fråga om våld i arbetet med våld i nära relationer. I Region Skåne har man arbetat utifrån detta i ett antal år, och i dag lyfter man bland annat fram en av sina verksamheter, Kvinnosjukvård i Lund. Redan vid inskrivning ställs frågan ”Vi vet att många är eller har varit utsatta för våld och hot i sina nära relationer. Hur är det för dig?”

– Vi har tagit fram rutiner och utbildar alla nya medarbetare tidigt i att fråga om våldsutsatthet. Och bland kvinnorna vi möter får vi ofta höra att det är bra att vi frågar om våldsutsatthet, säger Carina Brandin, enhetschef på gynekologiavdelningen, Kvinnosjukvård i Lund, i ett pressmeddelande.

Läs mer: 

Straff i fokus när regeringen ska bekämpa mäns våld mot kvinnor