Radar · Politik

Straff i fokus när regeringen ska bekämpa våld mot kvinnor

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) under pressträff där de presenterar regeringens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor.

Regeringen ska växla upp arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Bland annat vill man se över möjligheterna till utökat kontaktförbud.

Den 25 november är den internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor, Orange day kallad. Med anledning av detta höll justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paula Brandberg (L) en presskonferens på morgonen. Budskapet från regeringen är att man tänker lägga i en högre växel i arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

– Det är ingen nyhet att mäns våld mot kvinnor är ett jättestort samhällsproblem. Det har gjorts mycket arbete på det här området tidigare men det har inte varit tillräckligt. Vi har för många kvinnor och flickor som skadas och dödas varje år, och vi har också hedersvåld som begränsar framför allt unga kvinnor och flickors liv på ett helt oacceptabelt sätt, säger Paulina Brandberg.

Uppväxlingen kommer ske på flera områden, säger Gunnar Strömmer.

– Vi tittar förstås på vad det pågår för utredningar som berör det här området och vilka av dem som lever upp till vår ambitionsnivå och vilka som behöver få tilläggsdirektiv. En sak som vi vill fokusera på är kontaktförbud.

Det finns en pågående utredning om kontaktförbud men regeringen vill att det geografiska området för ett kontaktförbud ska kunna utvidgas, från till exempel en bostad eller arbetsplats till att kunna omfatta en hel kommun. Man vill också ha möjligheter till att använda tvångsmedel som husrannsakan när det gäller delgivning av kontaktförbud.

Underlätta häktning

Vidare kommer regeringen lägga en proposition rörande häktning – möjligheten att häkta personer styrs i dag av de strafftider som gäller för det brott som är aktuellt. Regeringen kommer lägga en propositionen där man vill sänka den gränsen från två år till ett och halvt års fängelse, alltså den strafftid vid vilken det ska kunna vara aktuellt med häktning.

– Det kommer vi genomföra av andra skäl, på grund av framför allt annan brottslighet. Det skulle förvisso kunna täcka av grov misshandel som ju är någonting som inte minst kan drabba kvinnor apropå det vi talar om i dag, men andra brott som till exempel grov kvinnofridskränkning, omfattas inte av den här gränsen. Då skulle man behöva sänka gränsen till ett år. Vi kommer genomföra de förslag som ligger för det täcker flera brott som är viktiga att få med sig, men vi tycker inte att det är tillräckligt för att tacka av all relevant brottslighet som riktar sig mot kvinnor och därför kommer vi gå vidare och se på möjligheterna att sänka det här till tolv månader, säger Gunnar Strömmer.

Riksförbundet för kvinno- och tjejjourer, Unizon, välkomnar beskedet.

– Mäns brottslighet mot kvinnor är grov kriminalitet som kräver samma kraftfulla politiska åtgärder som mäns våld mot andra män. Skärpningar gällande kontaktförbud är viktiga och att överträdelser av kontaktförbud straffas – alla tillgängliga tvångsmedel måste användas för att rädda kvinnors och barns liv, säger Unizons ordförande Olga Persson.

Det pågår en utredning om oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsoperationer, och regeringen fattade i går beslut om att utredaren ska få i uppdrag att lämna förslag för hur dessa handlingar kan kriminaliseras.

”Lägga örat mot marken”

Regeringen kommer också att sätta igång arbetet med ett nytt åtgärdsprogram, där det innestående löper ut 2023, och fortsätta arbetet med den nationella strategi som löper ut 2026.

– Vi kommer göra en ny problemanalys i dag. Vi kommer lägga örat mot marken och prata med berörda, civilsamhället, de som har kunskap och erfarenhet av frågorna för att få fram en så bra problemanalys som möjligt, säger Paula Brandberg.

Grundarbetet är på plats, nu krävs resultat, kommenterar Unizon.

– En viktig motkraft till mäns och killars våld är kvinnors organisering. Det är av yttersta vikt att satsningar i budgeten stärker den organisering som redan pågår och har pågått de senaste 40 åren på kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, säger Olga Persson.

I reda pengar kommer regeringen satsa ytterligare 50 miljoner kronor i permanenta medel till arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck, och 20 miljoner årligen för att öka kvinnors och flickors organisering i utsatta områden.

Artikeln har uppdaterats.

Läs mer: 

Världen manifesterar mot ökande våld mot kvinnor

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV