Under ett dramatiskt toppmöte i Hobart, Australien hade Sverige möjlighet att leverera en riktigt god miljönyhet inför Cop27. Men det gick om intet. Samtidigt kan Syre berätta att det kunde gått mycket värre.
– Ryssland blockerade inledningsvis allt, säger Jakob Granit, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, som deltog som ordförande för den konvention som ska skydda haven runt Antarktis.
Bland jagande kungspingviner, sillvalar och sälar i de södra oceanerna utanför Antarktis, ångar fiskebåtar med slangar ner i trålar, som pumpar upp krill – det lilla kräftdjur som alla däggdjur i det isande havet behöver för sin överlevnad. För att skydda det unika ekosystemet har 26 länder och EU enats om Konventionen för bevarandet av levande marina resurser, CCAMLR. En förvaltningsorganisation som hyllats som en av de mest välfungerande i världen. Men det har kommit in grus i förhandlingsmaskineriet.
– Man vill inte att CCAMLR ska lycka i sitt arbete, säger Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet som beskyller Kina och Ryssland för att obstruera arbetet.
Han är Sveriges representant i organisationens vetenskapskomitté och har nyligen kommit från Hobart i Australien där konventionen haft sitt årliga toppmöte. Den här gången, för andra året i rad, under Svenskt ordförandeskap. På bordet låg flera förslag om att inrätta skyddade marina områden, motsvarande Indiens landyta. Att lotsa förslagen i hamn låg på Havs och vattenmyndighetens generaldirektör Jakob Granits bord, som själv deltog på plats i nära tre veckor. Men även om det före mötet fanns förhoppningar om att Sverige skulle kunna åstadkomma en islossning i förhandlingarna, står det nu klart att tillfället gick om intet.
Ändå ser Jakob Granit mötet som en framgång.
– Det kunde kunde gått riktigt illa, säger han när Syre når honom under hemresan till Sverige.
”Grundläggande skyddet på plats”
I Kiev hade landets kontor för Antarktisforskning skadats allvarligt under ett raketanfall, bara någon vecka före mötet. Men också i konferanslokalerna i Hobart var krigets chockvågor kännbara. Representanter från flera länder gick ut i protest när Ryssland tog till orda. Något som höll på att få hela mötet att gå i baklås, eftersom alla beslut måste tas i konsensus, precis som under de klimatförhandlingar som nu pågår.
– Markeringarna gjordes med all rätt men det fick ryssarna att blockera allting till det att vi lyckades få de till bordet, säger Jakob Granit, som menar att hela förvaltningen av de Södra oceanerna var hotad.
När mötet avslutades i fredags, hade de flesta knutarna ändå kunnat lösas. Dessutom hade Ukraina valts som nytt ordförandeland – utan att Ryssland blockerade beslutet.
– Trots fullskaligt krig är det grundläggande skyddet av de södra oceanerna fortfarande på plats. Det är något som jag som svensk ordförande är väldigt stolt över.
Ryssland utlöste en konflikt
Samtidigt kvarstod punkter, där Ryssland inte gav med sig. En sådan gällde förvaltningen av vattnet kring Sydgeorgien, vatten som både Argentina och Storbritannien gör anspråk på – men där fisket fram till förra året reglerades av CCAMLR. Men i samband med konventionens årsmöte i fjol blockerade Ryssland förhandlingarna genom att ensamt hävda att det vetenskapliga underlaget inte var tillräckligt bra. På så sätt blev fisket där oreglerat – samtidigt som det blåste liv i konflikten mellan Storbritannien och Argentina.
– Storbritannien valde ändå att fiska där under sin nationella jurisdiktion, trots att den är omtvistad. Det utlöste en konflikt som sträcker sig till långvariga suvernitetsfrågor om rätten till de marina resurserna runt öarna Sydgeorgien och Sydsandwichöarna, en konflikt man inom CCAMLR lyckats hålla i skick, förklarar Jakob Granit.
I år upprepade Ryssland blockeringen och tog det ett steg längre, genom att också blockera Storbritanniens möjlighet att fiska i det betydligt större Rosshavet, med hänvisning till att deras båtar fiskat illegalt i vattnet utanför Sydgeorgien. Thomas Dahlgren, ser det som sabotage.
– De ser det som en väldigt bra kil att banka på för att få in grus i CCAMLR-maskineriet. Ryssland vill inte ha en reglering, utan ser det som en typ av neokolonialism där väst hindrar de andra länderna att utnyttja fisket, säger han.
Men Jakob Granits bild är ändå att Ryssland vill ha en fungerande förvaltning i de södra oceanerna.
– Ingen vill göra fisket fritt. Men det narrativ som både Ryssland och Kina lyfter upp, att man vill se en annan världsordning, det spiller över även i den här typen av samarbetsorganisationer.
”Vi kommer inte dit på decennier”
Ett ordförandeskap i CCAMLR, kan liknas vid en talmansroll, där den som innehar rollen inte ska ta ställning till någon särskild lands position men ska bidra till att föra arbetet framåt. Samtidigt finns det sedan 2009 ett beslut om att ett nätverk av ekologiskt representativa områden ska inrättas på tio procent av haven i de södra oceanerna. Men något nytt område har inte kunnat inrättas sedan 2016. Gång på gång har förslag om nya områden blockerats av Ryssland och Kina, så också under årets möte.
– Det var nära ögat att vi kanske kunde ha fått ett på plats, men sedan insåg alla att det var bättre att avvakta. Men att de här skyddsområdena kommer att komma på plats, det är självklart. Varför blockerar Ryssland och Kina? Jo, de har en delvis annan syn på saker och ting. De vill ha mer säkerhet hur områdena utvecklas, säger Jakob Granit.
Men Thomas Dahlgren menar att de krav Kina och Ryssland lyft under vetenskapskomitténs möten om forskning och förvaltning av de skyddade områdena varit orimligt specifika.
– Vi kommer inte dit på decennier, säger han.
”Förutsättningarna kan bli bättre”
Samtidigt tog årets möte ett ovanligt beslut – att hålla ett extraordinärt möte i april, enkom avsett att fortsätta diskussionen om marina skyddade områden. En framgång, enligt Jakob Granit som inte håller det inte för osannolikt att länderna då kan komma överens om ett av förslagen – ett område större än Frankrike utanför västra Antarktishalvön. Samtidigt talar det faktum att Ukraina nu är ordförande för CCAMLR emot – då det skulle innebära en prestigevinst för landet.
– Men om Kina trycker på kan det hända att Ryssland ger med sig. Vi vet inte heller hur kriget kommer att utveckla sig. Det kan ju övergå i fred och då kan förutsättningarna bli bättre.
Saknade politiskt stöd
Vid tidigare islossningar i förhandlingarna, har det föregåtts av möten på högsta politiska nivå. Att Sverige inte skickat någon politiker till mötena trots ordförandeskapet har mött kritik, vilket Syre rapporterat om. Även i år saknades politisk representation från Sverige. På frågan om det skulle gjort någon skillnad, svarar Jakob Granit:
– Under en tvåårsperiod, när Sverige ändå är ordförande för ett ganska spännande område i världen som är grundläggande för hela jordens globala ekosystem så är det klart att det alltid bra att ha ett politiskt engagemang. Men det fanns inte riktigt.
Vad betyder det för klimatet?
De enorma havsområdena runt Antarktis fungerar som en pump som pumpar ned kol i havets djup där det kan hållas borta från atmosfären. Så här går det till: Plankton som flyter vid ytan suger upp koldioxid från atmosfären. De äts i sin tur upp av mikroalger som käkas av krill om nätterna. Innan dagen gryr emigrerar de ned i havsdjupen, för att – i den mån det är möjligt – undgå att bli valmåltid. Där för de med sig en massa kol som de sedan bajsar ut och som sjunker ned till havsbotten där det lagras i sedimentet. Resultatet kan liknas vid en naturlig maskin som suger koldioxid från atmosfären. Med en kombination av marina skyddade områden och en effektiv förvaltning av det oskyddade havet, kan Antarktis bli ett föredöme för hela världshavet, tror forskaren Thomas Dahlgren. Ett ekosystem som gynnar både den biologiska mångfalden – och klimatet.
