Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill bland annat införa dubbla straff för gängkriminella, avskaffad mängdrabatt och att ansvaret för unga kriminella ska flyttas från kommunerna till Kriminalvården. Det är alla förslag som kommer att påverka den redan nu hårt pressade Kriminalvården.

– Nu, hösten 2022, har vi mycket små marginaler. Att vi klarar beläggningen beror på att vi i stor utsträckning använder oss av dubbelbeläggning, att man i anstalter delar cell, men också att det är mycket dubbelbeläggning på häkten, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

"Många fler fängelseår"

Bland de punkter i Tidöavtalet som Holmgren tror kan komma att påverka Kriminalvården mest är bland annat förslaget om att villkorlig frigivning som huvudregel inte kommer att beviljas, utan att det ska krävas särskilda skäl.

– Ett sådant genomförande skulle såklart innebära väldigt många fler fängelseår, det vill säga att de som blir dömda får sitta väldigt mycket längre tid, säger han.

Kriminalvården fick precis som resten av Sveriges befolkning ta del av Tidöavtalet i fredags. Hur myndigheten rent konkret ska möta utmaningarna som den ökade arbetsbördan kommer att innebära är inte klart än. Men personalfrågor kommer att bli viktiga.

– Där måste vi verkligen kraftsamla för att vara en arbetsgivare som kan locka till oss de stora mängder av ny personal som vi behöver rekrytera, och vi behöver också säkra att vi kan behålla medarbetare, säger Martin Holmgren.

Beläggningen fortsatt utmaning

Beläggningen, som redan nu är en fråga som myndigheten arbetar med, kommer fortsatt att vara i fokus framöver.

– Vi har en plan för att fram till 2031 utvidga med närmare 5 000 nya platser i häkten och anstalter. Det kommer möta en del av de här behoven, men det tror jag inte alls möter allt i detta, säger Martin Holmgren.

– Så det kommer bli en del i det fortsatta arbetet, att vi kommer behöva reflektera och fundera på, kommer vi tvingas att öka tempot i utbyggnaden av häkten och anstalter i landet, och hur ska det i så fall gå till? fortsätter han.

Väntar sig dialog

Trots att Kriminalvården kommer att möta stora förändringar framöver är generaldirektör Martin Holmgren inte oroad inför framtiden.

– Jag skulle varit orolig om det var såhär att man sa att ”nu ska vi genomdriva det här”, och att det är i princip i morgon vi ska göra det. Då skulle jag varit mycket orolig.

Men Holmgren uppfattar högerpartiernas överenskommelse som att man vet om att Kriminalvården är belastad.

– Jag förutsätter att utvecklingen av de här reformerna kommer att ske i dialog med oss, och i och med det är jag inte orolig på samma sätt, säger han.