Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill bland annat införa dubbla straff för gängkriminella, avskaffad mängdrabatt och att ansvaret för unga kriminella ska flyttas från kommunerna till Kriminalvården. Det är alla förslag som kommer att påverka den redan nu hårt pressade Kriminalvården.

– Nu, hösten 2022, har vi mycket små marginaler. Att vi klarar beläggningen beror på att vi i stor utsträckning använder oss av dubbelbeläggning, att man i anstalter delar cell, men också att det är mycket dubbelbeläggning på häkten, säger Kriminalvårdens generaldirektör Martin Holmgren.

"Många fler fängelseår"

Bland de punkter i Tidöavtalet som Holmgren tror kan komma att påverka Kriminalvården mest är bland annat förslaget om att villkorlig frigivning som huvudregel inte kommer att beviljas, utan att det ska krävas särskilda skäl.

– Ett sådant genomförande skulle såklart innebära väldigt många fler fängelseår, det vill säga att de som blir dömda får sitta väldigt mycket längre tid, säger han.

Kriminalvården fick precis som resten av Sveriges befolkning ta del av Tidöavtalet i fredags. Hur myndigheten rent konkret ska möta utmaningarna som den ökade arbetsbördan kommer att innebära är inte klart än. Men personalfrågor kommer att bli viktiga.

– Där måste vi verkligen kraftsamla för att vara en arbetsgivare som kan locka till oss de stora mängder av ny personal som vi behöver rekrytera, och vi behöver också säkra att vi kan behålla medarbetare, säger Martin Holmgren.

Beläggningen fortsatt utmaning

Beläggningen, som redan nu är en fråga som myndigheten arbetar med, kommer fortsatt att vara i fokus framöver.

– Vi har en plan för att fram till 2031 utvidga med närmare 5 000 nya platser i häkten och anstalter. Det kommer möta en del av de här behoven, men det tror jag inte alls möter allt i detta, säger Martin Holmgren.

– Så det kommer bli en del i det fortsatta arbetet, att vi kommer behöva reflektera och fundera på, kommer vi tvingas att öka tempot i utbyggnaden av häkten och anstalter i landet, och hur ska det i så fall gå till? fortsätter han.

Väntar sig dialog

Trots att Kriminalvården kommer att möta stora förändringar framöver är generaldirektör Martin Holmgren inte oroad inför framtiden.

– Jag skulle varit orolig om det var såhär att man sa att ”nu ska vi genomdriva det här”, och att det är i princip i morgon vi ska göra det. Då skulle jag varit mycket orolig.

Men Holmgren uppfattar högerpartiernas överenskommelse som att man vet om att Kriminalvården är belastad.

– Jag förutsätter att utvecklingen av de här reformerna kommer att ske i dialog med oss, och i och med det är jag inte orolig på samma sätt, säger han.

Det tidigare styrande partiet VVD sade direkt efter valet 22 november att ett regeringssamarbete med Wilders PVV (Frihetspartiet) var otänkbart.

Det senaste bakslaget för Wilders kom när det nybildade konservativa partiet NSC på onsdagen stängde dörren för samarbete.

”I en helhet ser inte NSC någon grund för att inleda samtal med PVV om att bilda en majoritets- eller minoritetsregering”, skrev partiledare Pieter Omtzigt som förklaring till beslutet.

NSC fick 20 platser i parlamentet.

Han förklarade att PVV:s valmanifest ”innehåller åsikter som enligt vår åsikt strider mot vår konstitution, och där drar vi en klar gräns”.

Ytterhögerledaren och främlingsfientlige Wilders parti behöver 76 av de 150 stolarna i parlamentet för att kunna bilda regering. Trots mer än en fördubbling till 37 platser i parlamentet så stod hans enda hopp till en koalition.

Kvar finns bland annat landsbygdspopulistiska BBB med sju platser i parlamentet. Ytterligare partier långt ut på högerkanten skulle kunna samla ihop ytterligare nio platser – vilket inte räcker för att få majoritet.

En allians mellan socialdemokratiska PVDA och miljöpartiet GL vägrar allt samröre med Wilders.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.