Oavsett vem som vinner valet kommer antalet ledamöter att minska.
Inför valet den 11 september är den stora frågan vilka som kommer att vinna, och vilka som kommer att få makten att styra i riksdagen, kommunerna och regionerna.
Men redan nu är det klart att antalet politiker kommer att vara mindre under nästa mandatperiod.
Det visar en sammanställning som Sveriges kommuner och regioner, SKR har gjort, baserat på siffror från SCB och Valmyndigheten.
24 av landets 290 kommuner har nämligen fattat beslut om att minska antalet ledamöter i kommunfullmäktige efter valet. De största neddragningarna på antalet ledamöter gör Sundsvall, Bjurholm, Arboga och Hörby, som alla tar bort tio ledamöter. I de flesta av de 24 kommunerna beror minskningen av antalet ledamöter på en anpassning till att färre bor i respektive kommun. Tio av de 24 kommunerna har färre än 10 000 invånare.
En av de kommuner som har valt att ta bort tio ledamöter är Bjurholm i Västerbotten där kommunfullmäktige går ned till lägstanivån enligt kommunallagen som är 21 ledamöter.
Nio kommuner har beslutat att öka storleken på sina respektive fullmäktige. Störst ökning med tio ledamöter till totalt 61 ledamöter sker i Falkenberg, Lidingö, Sigtuna och Trelleborg.
14 324 efter valet
Region Uppsala är den enda regionen som kommer att öka antalet ledamöter i fullmäktige med 30 ledamöter, från 71 till 101. Lika många ledamöter sitter i redan i Region Östergötland. Allra flest finns Stockholm, Skåne och Västra Götalandsregionen där respektive fullmäktige har 149 ledamöter.
Region Västernorrland är den enda regionen som kommer att minska antalet ledamöter, med sex stycken.
Så antalet ledamöter i regionfullmäktige kommer totalt att vara 24 ledamöter fler kommande mandatperiod, 1 720 ledamöter, medan det i kommunerna kommer vara knappt hundra färre folkvalda, 12 604 ledamöter.
Sammantaget innebär det att ledamöterna i kommun- och regionfullmäktige kommer att vara 14 324 vilket är en minskning från nuvarande mandatperiod med 72 stycken.
200 000 förtroendevalda 1950
Trenden med allt färre förtroendevalda i kommunerna håller alltså i sig. I början av 1950-talet fanns det i kommunerna omkring 200 000 förtroendevalda, men då ska vi komma ihåg att det fanns ungefär 2500 kommuner i Sverige enligt SCB.
Även antalet som kandiderar till kommunfullmäktige ser ut att bli ungefär 1400 färre i år jämfört med valet 2018 medan cirka 170 fler kandiderar till regionfullmäktige enligt Valmyndighetens statistik i mitten av augusti.
Siffrorna kan ändras då kandidater kan lämna in sitt samtycke till kandidaturen fram till i dag, två dagar före valdagen.
Antalet partier som ställer upp till valet i år har ökat jämfört med förra valet.
Enligt Valmyndigheten är 100 partier anmälda till riksdagsvalet, 122 partier till regionfullmäktige och 321 partier till kommunfullmäktige.
De flesta av kommunerna har, oavsett kommunstorlek, strax under 90 olika partier som ställer upp i valet.
Läs mer:
