Humor är mänskligt. Men trots det har flyktingars humor i stort tagits ifrån dem – istället har misär, tragik och andra hemskheter varit i fokus både i media och inom forskningen. Anja Karlsson Franck, migrationsforskare vid Göteborgs universitet, menar att detta är ett stort misstag.
– Det är en absurd idé att flyktingar inte skulle skämta – de är ju människor, säger hon till Syre.
Humor och migration – går det ihop? I artikeln Laughable borders: Making the case for the humorous in migration studies undersöker migrationsforskaren Anja Karlsson Franck humor bland flyktingar på den grekiska ön Lesbos. Flyktinglägret där – som brann ned och sedan ersattes i september 2020 – är ökänt. Lesbos är i allmänhetens ögon främst en plats som hyser ett flyktingläger där råttor, våld och misär frodas. Anja Karlsson Franck menar att även om det är viktigt att dokumentera och avslöja våld och misär så är det problematiskt att nästan uteslutande fokusera på dessa faktorer.
– Allt mänskligt händer också i det här sammanhanget: flyktingar skrattar, gråter och blir kära. Problemet när man enbart fokuserar på ”offerskapet” är att man tappar bort att flyktingar är vanliga människor, säger Anja Karlsson Franck och fortsätter:
– Jag tror det är ett misstag att beskriva migranter på ett sätt som det inte går att identifiera sig med. Det är få människor i Sverige som kan identifiera sig med deras erfarenheter av att vara på flykt. Genom beskrivningar som endast fokuserar på offerskap skapar vi ett subjekt som har fråntagits sin mänsklighet.
Humor skapar band
I dagens samhälle är humor en attraktiv egenskap hos både vänner och potentiella partners. Det kan skapa band och på samma sätt kan ett skämt som inte gått hem skapa osäkerhet, något de allra flesta har varit med om och kan relatera till. Anja Karlsson Franck menar att humor och dess funktion är någonting djupt allmänmänskligt.
– Jag tror att humor är en viktig nyckel i att sluta alienera människor. Under den så kallade flyktingkrisen cirkulerade ”memes” med flyktingar som skrattade. Man framställde det som att de inte kunde vara riktiga flyktingar på grund av det. Men om vi ser humor som nåt djupt allmänmänskligt – vad skapar vi då för bild av människor på flykt om vi fråntar dem rätten att vara humoristiska?
Anja Karlsson Franck tar exemplet med fanatiker eller skurkar i filmer. Det är ofta svårt att se dem som mänskliga just på grund av att de uppfattas vara humorlösa.
– Det är en anledning till att vi också kan betrakta flyktingar som farliga. En humorlös människa går det inte att förhålla sig till. Flyktingar är inte exceptionella personer utan de lever under exceptionella förhållanden.
Humor klipps bort
Att skämta är ett uråldrigt sätt distansera sig från en absurd situation. Någon kanske var läkare eller sjuksköterska i hemlandet och kommer till Lesbos där de förväntas vara tacksamma för ett tält och en pappkartong att sova på. Det är bisarrt, menar Anja Karlsson Franck.
– Jag hade också skrattat åt det. Det jag sett i mina studier är att människor som är på flykt också kan använda humor som ett sätt att vägra underordna sig. De är helt medvetna om hur de förväntas uppföra sig: de ska vara underdåniga och tacksamma. Att då spexa och inte inordna sig – det finns en motståndskraft i att vända makten ryggen. Att skratta åt sin situation är att inte erkänna den.
När journalister och forskare citerar flyktingar i en text klipps ofta de humoristiska inslagen bort, menar Anja Karlsson Franck. Någon kanske skrattar jättemycket – eller ironiserar friskt över EU:s försök att stoppa skyddsbehövande människor från att rädda sina barn undan krig och konflikt.
– Det kanske är just när folk skämtar som de säger vad de verkligen tänker. Humor är ett sätt att våga prata om viktiga och svåra saker.
– Det finns till exempel forskning om judisk humor i koncentrationsläger. När hela ditt liv blir en absurditet kan man till slut bara skratta åt det. Jag tänker på hur jag själv förhöll mig till att Donald Trump var president i USA. Till slut lät jag komikern Trevor Noah berätta för mig vad som hände i USA. När saker blir knäppa börjar man skratta.
"Nervös inför mottagandet"
Innan rapporten publicerades var Anja Karlsson Franck nervös för hur den skulle tas emot.
– Jag har fått överväldigande positiva kommentarer. Jag skriver i artikeln att det är en provokation: jag ställer frågor kring vad som står på spel när vi fråntar flyktingar deras värdighet och bara porträtterar dem som offer. Samtidigt är det fullt begripligt att vi fokuserar på problemen. Man ser orättvisor och vill belysa dem. Så jag var nervös inför mottagandet, säger hon och tillägger att hon planerar att fortsätta forska om humorns roll för människor på flykt.
Läs mer:
Ännu ingen rättvisa för tonåringarna som anklagades för branden i Moria
Nytt rekord i antal push-backs från Grekland: 63 stycken på en månad
EU storsatsar på Frontex: ”Mänskliga rättigheter existerar inte vid gränsen”
