För att skydda den biologiska mångfalden har EU beslutat om att lägga till 22 nya växter och djur på sin lista över invasiva främmande arter. Det innebär bland annat att de inte får säljas, importeras och spridas i naturen.
Det är bara två av de nya arterna på listan, syrenslide och japansk träddödare, som i vissa fall förekommer i svensk natur. De kan tränga undan inhemska arter och riskerar att orsaka större problem när klimatet blir varmare.
– Det är få av de nya arterna som idag kan etablera sig i svensk natur, men redan vid mindre klimatförändringar ökar den risken, säger Johan Linnander på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Invasiv groda används i djurförsök
Lagen träder i kraft 2 augusti i år och då blir det förbjudet att sälja, byta, odla, föda upp, transportera, släppa ut och sprida arterna i naturen. Förbudet börjar gälla om två år för afrikansk klogroda samt musselblomma och om fem år för japansk träddödare.
Trots att få av arterna förekommer i svensk natur så finns det arter som vi ändå bör se upp med i Sverige, enligt Naturvårdsverket. Afrikansk klogroda hålls till exempel som husdjur och används även som försöksdjur inom forskning i Sverige. Grodan finns med på listan för att den sprider sjukdomar och äter groddjur och småfåglar i södra Europa.
Den som har skaffat grodan som husdjur innan förbudet får behålla den tills den dör och för att bedriva forskning med grodan krävs det tillstånd från Naturvårdsverket, fram tills förbudet träder i kraft om två år.
Sverige förbereder egen förteckning
Syre har tidigare berättat att Naturvårdsverket just nu förbereder ett förslag om att förbjuda ytterligare arter genom svenskalagstiftning. De arter som analyseras är blomsterlupin, parkslide, vresros, kaukasiskt fetblad, sibiriskt fetblad, kotula, spärroxbär, kanadensiskt gullris och mink. När det kommer till minken handlar det dock inte om att införa ett avelsförbud.
– Det finns redan så mycket mink i naturen att bidraget från utsläppta eller förrymda farmade minkar är på gränsen till försumbart. Vi ser framför oss en förvaltning av minken liknande den idag (det vill säga omfattande jakt) plus återkommande riktade insatser i de mest känsliga områdena för markhäckande fåglar (skärgårdar, kuster etcetra), skriver Henrik Lange på Naturvårdsverket i ett mejl till Syre.
Havs- och vattenmyndigheten förbereder även en lista över vattenlevande arter, som ska bli färdig i höst. Efter det kommer de två myndigheterna att presentera ett samlat förslag för regeringen.
Här är de 22 nya arterna på EU:s förteckning:
Svart dvärgmal (fisk)
Axishjort (däggdjur)
Finlaysons ekorre (däggdjur)
Japansk träddödare (växt)
Nordlig ormhuvudsfisk (fisk)
Faxonius rusticus – saknar svenskt namn (kräftdjur)
Mummichog (fisk)
Västlig moskitfisk (fisk)
Östlig moskitfisk (fisk)
Hakea (växt)
Syrenslide (växt)
Lampropeltis getula – saknar svenskt namn (orm)
Limnoperna fortunei – saknar svenskt namn (mussla)
Vitabborre (fisk)
Musselblomma (vattenväxt)
Rödgumpad bulbyl (fågel)
Asiatisk klynnebändel (alg)
Solenopsis geminata, Solenopsis invicta, Solenopsis richteri – tre typer av eldmyror som saknar svenska namn (insekter)
Wasmannia auropunctata – saknar svenskt namn (insekt)
Afrikansk klogroda (groda)
Läs mer:
