Odla i näringslösning

När jag brygger öl är en kul del att leka med olika jästsorter. Det är en hel värld i sig. Och det är inte svårt att få tag på saker att leka med. Det finns  jästsporer överallt omkring oss. På oss till och med. De är av olika arter och gör olika saker med det de käkar så det är upplagt för kaos när man vildjäser, men också för underbara smakupplevelser och spännande förlopp.

Vildjäsning är lika gammalt som jästsvampar. Och de bildar ofta alkohol. En massa djur har upptäckt det och dras till jäst frukt och blir berusade. Medvetet.  Andra organismer bildar andra ämnen, vinäger till exempel. Att ställa ut en bunke med gröt eller vört en natt i en trädgård och sen låta innehåller jäsa är ett roligt experiment. Jag ser det lite som att fånga in hur en viss plats smakar.

Finodla organismer

Ett annat sätt att få tag på roliga organismer är att ta dem från olika jästa och syrade produkter. Mycket öl innehåller levande jäst och med några enkla trick går det att odla upp den jästen. Det kan vara kul att leka med surkålsspad eller naturlig vinäger.

Flaska med portar

Jag använder en stor flaska med en klick värmetålig silikon över ett hål jag borrat. För att innehållet ska vädras lite och för att det inte ska bli undertryck i flaskan borrat jag ett hål till som jag täcker med mikrotejp.

Näringslösningen

Flaskan fylls till ungefär hälften med en näringslösning som består av fyra procent glukossirap i vatten. Det finns många recept på nätet för den som vill utöka sin repertoar.

Lösningen steriliserar jag i ugn, i tryckkokare eller i ångbad. Enklast är att ställa den i ugnen på 120 grader och vänta tills vätskan kokar. Stäng av ugnen och låt flaskan kallna i ugnen.

Spruta in nåt

Jag köper enkla sprutor på färgaffären. Genom att suga upp kokande vatten i dem får jag dem tillräckligt hygieniska. Låt sprutan kallna med vattnet kvar och töm den precis innan det är dags att suga upp nåt.

Genom att kyla en ölburk eller flaska till nära noll går det att minska trycket och slå ett litet hål i kapsylen eller burken nånstans utan att det sprutar överallt. Sug upp lite öl och spruta in i flaskan med näringslösning genom silikonporten.

Påsar med torrjäst kan du sticka i en spruta med rent vatten i och spruta in lite vatten och suga upp lite jäst när den lösts upp. Surkålsspad, nån god vinäger och med tiden kanske en liten bit av en svamp som med tiden ska förvandlas till mycel.

Pelargonen blir ett träd

Jag ska erkänna att jag är extremt nöjd med min pelargon på stam. Det har tagit tre år att få den dit jag vill och nu börjar den blomma. I mitt huvud kommer den att se ut som om de vita blommorna svävar runt den som en gloria.

Pelargoner och deras släktingar som rosengeranium är perfekta för sådana projekt. De måste toppas för att bilda grenar. Annars växer de bara rakt upp som en pinne. Det är det man utnyttjar för att få till en hög stam. Låter den växa och tar bort alla sidogrenar utom i toppen.

Med tiden förvedas stammen och plantan koncentrerar sig på att växa i toppen. Det tar några säsonger, men vem har bråttom? När den når rätt höjd är det bara att toppa den som vanligt.

Byta resår när det inte går

Att byta resårband i till exempel ett par mjukisbyxor är i princip enkelt. Kolla hur långt band du behöver, lägg till några centimeter att knyta med och klipp av. Sätt en säkerhetsnål i ena änden av resårbandet och stäng den. Stoppa sen in den i resårtunneln och för den hela vägen runt. Se till att andra änden håller sig utanför tunneln, annars får du dra ut och börja om. Knyt.

Men ganska ofta är det mer komplicerat – om det nu beror på att klädbranschen vill ha oss att köpa nytt istället eller bara på tanklöshet. Byxlinningen kan till exempel vara ihopsydd i alla ändar så man måste klippa upp ett hål för att få tag i resåren. Så småningom kan hålet fransa upp sig, och det hände med ett par stickade byxor som jag trivs i. Dessutom var linningen full med hål runt om och något behövde göras.

Jag sydde täta kaststygn med garn i en färg som liknar byxornas runt hålet för resårbandet, som om det hade varit ett knapphål, fast större. Poängen med det är att stygnen håller maskorna på plats så att de inte repas upp så lätt. Sen tråcklade jag runt hela linningen med samma garn och stoppade alla de små hålen på vägen.

När man stoppar ett stickat eller virkat plagg gör man liksom en enkel väv över hålet. Om det är ett stort hål, eller om det är slitet runt hålet, kan man tråckla eller sy kaststygn längs kanterna för att lagningen inte ska nöta på de utslitna fibrerna. Du kan läsa mer om stoppning i Kan själv i Syre från den 4 maj.

En annan komplikation som kan tillstöta med resårer är att de visar sig vara fastsydda direkt i byxorna. Man kan sprätta bort och byta ut mot en likadan – om man verkligen har tålamod med sprättandet. Enklaste sättet att byta en bred fastsydd resår är att vika in den, sy fast på insidan och använda den som tunnel till en ny resår. Nåla först, annars är det svårt att få det jämnt.