Många barn i Jemen har aldrig upplevt annat än krig. Vapenvilan som inleddes i april har gett en gnutta hopp, men konflikten är långt ifrån löst och hotet ständigt närvarande. Samtidigt planerar Sverige att fortsätta sälja vapen till de krigförande parterna.
Kriget i Jemen är inne på sitt åttonde år och har hittills skördat minst 377 000 människoliv, varav tusentals barn. Vid sidan av de som dör till följd av skjutvapenvåld och bomber är livsmedelsosäkerheten i landet alarmerande och 20 miljoner människor riskerar att svälta ihjäl om kriget inte får ett slut. FN har beskrivit situationen som den värsta pågående humanitära krisen i världen.
Rädda Barnen har funnits i Jemen sedan 1963 och har genomfört humanitära insatser på flera platser i landet sedan den saudiledda koalitionen inledde sina attacker mot landet 2015. Organisationen beskriver läget som mycket allvarligt. Framförallt för de barn som har fötts och vuxit upp i krigets skugga. Fyra av fem människor i landet är i behov av hjälp, 12 miljoner av dem är barn.
– Konflikten har pågått så länge och är i mångt och mycket ett regionalt proxykrig. Det är en förfärlig situation som har utvecklats i skuggan av den här konflikten. Vi fortsätter med all vår verksamhet men konstaterar att barnen är väldigt märkta av den långa period som konflikten har pågått, berättar Lisa Norström, policychef på Rädda Barnen.
En av fyra dödade eller skadade människor i Jemen är barn mellan 0 och 5 år. Av en rapport som Rädda Barnen släppte i mars framgår att 80 procent av 400 tillfrågade barn upplever ständig oro för sin och sin familjs säkerhet. Över 70 procent uppger att deras skola har attackerats minst en gång och nästan hälften berättar att deras hälsokliniker beskjutits.
– De är väldigt oroliga inför vardagen, om de ska gå till skolan eller ut och leka. Vi har vittnesmål från barn som har gått ut och spelat fotboll och sett soldater komma. De har inte förväntats bli beskjutna, men har blivit det ändå. Det eroderar hela deras motståndskraft.
Men det är inte bara krigets direkta våld mot liv och lem som skadar barnen. År av krig och oro sätter mentala spår i själen som inte får en möjlighet att läka så länge bomberna fortsätter att falla utanför dörren. På det läggs flera andra konsekvenser som det utdragna kriget fått för både vuxna och barn. Den saudiledda koalitionens blockad av flygfält och hamnar har lett till en desperat brist på förnödenheter som mat, mediciner och dricksvatten, vilket i sin tur orsakat livsmedelsosäkerhet, svält och sjukdomar som kolera.
– Barnen vaknar och vet inte vad som kommer att hända i dag. Det enda de säger är att de vill ha fred, för att kunna våga tro på en framtid och återuppta livet, våga leka, våga gå till skolan, kunna gå till sjukhus utan att riskera att det smäller. Det är en sådan press under så lång tid. Många har inte sett annat än krig. Vad gör det med en?
Vapenvilan förlängd
I april infördes en vapenvila mellan de krigande parterna, den saudiledda koalitionen och de Iran-stödda houthi-rebellerna. För den jemenitiska befolkningen var det första gången på flera år som vapnen tystnade. I dagarna, knappt två månader senare och med bara timmar kvar till att avtalet skulle löpa ut, förlängdes vapenvilan med ytterligare två månader. För civilbefolkningen innebär det en gnutta hopp om en framtid utan krig och svält. Något som är särskilt viktigt för just barnen.
– Barnens situation handlar så mycket om framtidshopp. Vi har pratat med dem om deras egna rekommendationer om fred. De är väldigt tydliga om vad de vill se, en förlängd vapenvila, så den här lilla lilla gnuttan av frihet och vila får fortsätta. De vill se det som ett första steg till ett slut på kriget, säger Lisa Norström.
Men läget är fortsatt ansträngt och framtiden osäker. För humanitära organisationer som arbetar i landet återstår många utmaningar, trots vapenvilan, och förhandlingarna mellan de krigförande parterna är fortfarande låsta i många frågor.
– Vi jobbar med en rad olika insatser både i nord och syd, det är vård, nutrition, skydd av barn, trygga platser, livsmedelssäkerhet, försörjningsmöjligheter och så vidare. Även om det har varit betydligt mindre aktivitet nu under vapenvilan kan vi inte riktigt hålla med om att tillgängligheten har blivit så mycket bättre. Vi möter fortfarande utmaningar med exempelvis tillträde till olika platser.
Att transportera mat och andra förnödenheter är fortfarande svårt, bland annat på grund av fysiska hinder och delar av blockaden som ännu inte har hävts. Minor som har placerats ut under de sju åren som konflikten pågått utgör också en stor risk, dels för civilbefolkningen som äntligen vill kunna röra sig fritt, men också för transport av humanitära insatser. Dessutom riskerar kriget i Ukraina att förvärra situationen ytterligare, då uppemot 90 procent av livsmedlen i Jemen importeras. Nästan 50 procent av all vete kommer från Ukraina och Ryssland, berättar Lisa Norström.
”Det bortglömda kriget”
Men trots den mycket svåra humanitära situationen i landet tycks det internationella engagemanget för att stoppa kriget inte vara i paritet med krisens allvar. Konflikten i Jemen kallas numera för det bortglömda kriget.
– Vår uppgift är i första hand att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla människovärdet. Vi ställer aldrig några grupper mot varandra utan står tveklöst på barnens sida. Konflikten i Ukraina förtjänar all sorts ljus och hjälp. Vi finns på plats också där, och ser vilken fruktansvärd situation människor befinner sig i. Men vi måste klara av att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Situationen i Jemen har inte blivit bättre för det. I båda fallen handlar det om barn och familjer som flyr och har en enorm utsatthet. Listan kan göras lång, Jemen, Ukraina, Afghanistan med flera.
Det lilla ljus som finns kvar över konflikten i Jemen får inte slockna för att det blossar upp nya konflikter i världen. Regionala konflikter får inte vara avgörande för vad som anses viktigt nog, understryker Lisa Norström.
– Vi känner att konflikten i Jemen har hamnat i skuggan i debatten. Kanske för att den har pågått så länge, kanske för att det är så långt bort, kanske för att man inte riktigt kan förstå det här med proxykrig, de olika parterna och den förändring som sker på plats. Men det är ett mycket mycket trasigt land.
Vapenexport till krigförande parter
Sverige har länge skickat humanitärt bistånd till Jemen och även stått som värd för fredssamtal i konflikten. Samtidigt har svensk export av krigsmateriel till de krigförande parterna i konflikten ökat under åren. I fjol var den svenska vapenexporten till den saudiledda-koalitionen 17 gånger större än biståndet till Jemen. Svenska freds, som har granskat den svenska vapenexporten till parterna i konflikten sedan kriget startade 2015, uppger att det från svenskt håll har exporterats krigsmateriel till de krigförande länderna för totalt 13 miljarder kronor. 2021 placerade sig Förenade Arabemiraten i topp på den svenska exportlistan.
– Sverige har beväpnat medlemmar i den Saudiledda koalitionen varje år sedan kriget startade. Exporten har också ökat under de senaste åren och ökade markant 2020 och 2021. Förra året exporterade Sverige mer än någonsin till parter i den här konflikten, vilket är helt bisarrt då FN kallar konflikten för världens värsta humanitära kris, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska freds.
Exporterna till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien understöds ofta med argumentet att det är så kallade följdleveranser. Men en tidigare affär innebär inte någon garanti för fortsatt leverans, berättar Linda Åkerström. Det är alltså ett frivilligt beslut att fortsätta sälja vapen till ett tidigare exportland, som enligt Svenska freds har att göra med att ”man vill att vapenindustrin ska vara en trovärdig leverantör”.
– Det finns en otrolig dubbelmoral inbakad i det här. Följdleveranser är nya affärer som man tycker har en koppling till affärer som har beviljats tidigare. Det kan vara reservdelar eller fler delar av ett system man tidigare levererat.
– Sverige ger även nya kontrakt då och då. Effekterna av det Sverige exporterar är ju exakt desamma oavsett hur vi klassificerar leveransen i Sverige, säger Linda Åkerström.
Det exportavtal som är ursprunget till dagens följdleveranser till Förenade Arabemiraten tecknades dessutom med Saab i slutet på 2015, alltså efter att koalitionen inledde sina attacker mot Jemen. 2016 gav ISP sitt tillstånd.
– Vi ifrågasätter det starkt, varför man gav ursprungstillståndet och hur det kommer sig att man inte omprövar det här beslutet när situationen är så allvarlig, säger Linda Åkerström.
Fortsatta leveranser – konflikten ”inget hinder”
I Sverige är det myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) som godkänner eller avslår vapenexportärenden, även om det är regeringen som är ytterst ansvarig för vapenexporten. Enligt den lista som ISP publicerade i mars bestod mer än en tredjedel av det svenska exportvärdet av försäljningen av Saabs luftburna radarsystem Globaleye till Förenade Arabemiraten. Det är samma radarsystem som enligt fredsforskningsinstitutet Sipri kan ha en roll i att upprätthålla den saudiledda koalitionens blockad av Jemen. Föregångaren Erieye är har redan använts i landet, enligt ett tidigare avslöjande från det franska grävnätverket Disclose, som baserar sina uppgifter på läckta hemliga dokument.
I ett pressmeddelande i mars i år uppger ISP att fortsatta leveranser av systemet till landet ”förväntas äga rum under 2022 och kommande år”. Det är också något som Svenska freds nyligen fått bekräftat av myndigheten.
– Det de säger är att det anses viktigt att stödja en vapenindustri i Sverige och att de då behöver möjlighet att exportera, säger Linda Åkerström.
Enligt det svenska regelverket bör export av krigsmateriel bland annat inte beviljas till länder som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, eller är inblandade i internationell konflikt där risk för väpnad konflikt finns. Men det är inte skrivet i sten.
– Det är det där ”bör” som är kruxet, som öppnar upp för kompromisser. Man väger militär säkerhet i Sverige mot människors säkerhet i de länder dit man exporterar, säger Linda Åkerström.
När Syre frågar ISP vad som ligger till grund för beviljandet av krigsmaterielexport till krigförande parter i Jemen hänvisar myndigheten bland annat till just Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.
”Det föreligger inte något ovillkorligt hinder, såsom ett vapenembargo eller andra internationella åtaganden som Sverige är bundna av, mot de länder som deltar i konflikten Jemen. Det betyder att ISP gör en helhetsbedömning i varje enskilt fall där ISP tittar på samtliga för ärendet relevanta omständigheter. Grunden för denna bedömning är Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik med utgångspunkt i regeringens riktlinjer, internationella åtaganden och etablerad praxis. Inga tillstånd för nya affärer godkändes under föregående år vad gäller Förenade Arabemiraten och den faktiska exporten utgjordes av en följdleverans till tidigare levererad materiel”, skriver Jannice Westerholm, tillförordnad chef för krigsmaterielgruppen på ISP, i ett mejlsvar till Syre.
”Oförsvarligt och omoraliskt”
Att skicka humanitärt bistånd till ett land i kris och samtidigt tjäna miljarder på försäljning av krigsmateriel till parterna i samma konflikt sänker Sveriges trovärdighet som fredlig aktör, enligt Linda Åkerström.
– Vi argumenterar för att verka för att försöka stoppa väpnad konflikt, och man har ett relativt stort humanitärt bistånd till Jemens befolkning, samtidigt som man beväpnar en av de krigande parterna med väldigt stora summor krigsmateriel som riskerar att användas i konflikten och som legitimerar de stridande parternas beteende.
Lisa Norström håller med. Rädda Barnen är tydliga i sin kritik mot den svenska vapenexporten till de krigförande parterna i konflikten. De förödande konsekvenserna som vapenexporten kan få för människor och barn går inte att komma från.
– Sverige fortsätter att tala med kluven tunga i den här konflikten. Å ena sidan ett stort humanitärt stöd och engagemang för en politisk lösning, men samtidigt vapenexport till parterna i den saudiledda koalitionen – i en konflikt där barn har förlorat allt, säger Lisa Norström och fortsätter:
– Vi vet att fler liv kommer att gå förlorade om kriget fortsätter. Att då fortsätta med den här moraliskt märkliga kompassen att leverera krigsmateriel till parterna i den saudiledda koalitionen, känns inte trovärdigt. För oss är det både oförsvarligt och omoraliskt. Utan ett slut på konflikten kommer vapen och allt som kommer i dess kölvatten att fortsätta döda barn och deras familjer.
Enligt en rapport som FN:s expertgrupp för Jemen släppte i september 2019 kan länder som exporterar vapen till Jemen vara medansvariga för krigsbrott. Flera civila mål, som sjukhus och skolor, har bombats och beskjutits sedan kriget startade.
Läs mer:
USA skickar krigsmateriel till Saudiarabien – som krigar i Jemen
