För 50 år sedan bidrog dåvarande statsminister Olof Palme till att göra miljöfrågorna till världspolitik då FN:s första miljökonferens hölls i Stockholm 1972 och 113 länder skrev under Stockholmsdeklarationen som satte miljöfrågor i främsta rummet och gjorde dem till internationella angelägenheter.

Ett halvsekel senare, den 2-3 juni, står Sverige tillsammans med Kenya, värd för ett nytt högnivåmöte på Älvsjömässan i Stockholm: Stockholm+50. En konferens som har fått sitt namn för att det nu är 50 år sedan FN höll sin första miljökonferens.

– Vi räknar med att upp till 150 länder kommer att vara på plats på olika sätt för diskutera ett bättre och snabbare genomförande av de globala löften och åtaganden som redan har gjorts. Vi behöver leverera bättre helt enkelt, säger klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S).

"Testar gränserna för mänsklig överlevnad"

På en pressträff tydliggör hon den klimatkris världen befinner sig i, där vi lever i en situation där klimatförändringarna sker här och nu och påverkar människors livsvillkor allt mer för var dag som går.

– Vi ser det i och med mer och intensivare extremväder. Indien och Pakistan har precis drabbats av en extrem hetta med temperaturer som testar gränserna för mänsklig överlevnad, säger Annika Strandhäll och fortsätter:

– I Sverige har oron för lite regn till midsommar byts ut till oro inför att drabbas av översvämningar, skogsbränder och vattenbrist eller torka. Vi ser också hur den biologiska mångfalden utarmas och häpnadsväckande nog riskerar vi att ha mer plast än fisk i haven redan år 2050.

Ett möte som syftar till att accelerera

Syre träffar Annika Strandhäll efter pressträffen för att prata om hennes förväntningar på Stockholm+50.

Du återkommer till att vi måste öka takten i omställningen för att få saker och ting gjorda. Hur ska Stockholm+50 bidra till det så att det inte blir ännu ett möte med en massa ord, men lite handling?

– Jag tänker att Stockholm+50 just har förutsättningarna så tillvida att det är ett möte som syftar just till att accelerera när det gäller befintliga åtaganden och att det är där fokuset ligger. De länder, organisationer och företag som medverkar är väl medvetna om att de i dag inte lever upp till de åtaganden som är gjorda och att vi behöver öka takten, säger Annika Strandhäll och fortsätter:

– Det är också detta som är temat för de tre ledarskapsdialoger som kommer att äga rum under FN-mötet men är också fokuset för många av omkringliggande möten och aktiviteter.

Jag pratade med Stockholm environment institutes (SEI) vice vd och forskningschef Åsa Persson som sa att deltagarna redan har kommit överens om att några nya beslut inte kommer att tas utan fokus ska, precis som du är inne på, vara på att genomföra de åtaganden som redan har tagits. Tror du att det kan leda till att människor blir besvikna på att inga nya beslut tas?

– Det är en jättebra fråga som du ställer. Framförallt så tänker jag att det är också det som gör att det är så otroligt viktigt för oss att vara väldigt tydliga kring den här Stockholmskonferensen att syftet är inte… Vi kan sitta på möte efter möte och göra nya åtaganden och fatta en massa nya beslut men om det inte blir verkstad av det vi kommer överens om så spelar det absolut ingen roll, säger Annika Strandhäll och fortsätter:

– Det är också det som det har pekats på i de IPCC-rapporter som har kommit och de uttalanden som har gjort av FN:s generalsekreterare (António Guterres reds anm.) att vad det handlar om är att leverera väldigt mycket på det vi vet måste göras och på de åtaganden som redan är gjorda. Det handlar snarare om att visa politiskt ledarskap än att komma överens om nya beslut.

Du säger att Sverige ligger i framkant vad gäller klimatarbetet. Men tyvärr ser det ut som att vi inte kommer att klara målet noll netto utsläpp av växthusgaser till 2045, enligt Klimatpolitiska rådet. Hur ska du se till att Sverige klarar av klimatmålen?

– Det är fullständigt korrekt. Samtidigt som man måste komma ihåg att det bästa måste inte alltid vara det godas fiende. I klimat-trackingar som görs löpande, och det känner ni också väl till, ligger Sverige ofta i topp. Det finns ingen som kvalar in på topp-tre-positionerna än så länge, vilket innebär att man är mycket bra. Men Sverige tillhör ändå ett av de länder som anses göra ganska mycket, säger Annika Strandhäll och fortsätter:

– Sedan måste vi alla vara ödmjuka inför att mer behöver göras. Som det ser ut just nu så ser det ut som att vi med den politik som förs kanske kommer att nå etappmålen 2030 och 2040, men däremot inte netto noll 2045. Vilket innebär att vi måste göra mer och bli modigare och ta nya initiativ för att klara det här. Det är ju också en av anledningarna till att det här är en av regeringens långsiktigt prioriterade frågor. Men vi måste också vara väldigt medvetna om de svagheter och brister som finns och att vi behöver göra mer.

Kan du ge exempel på åtgärder som ska göras?

– Det handlar ju om att ha ett tufft fokus på att vi klarar utsläppsmålen till exempel. Det här kan man prata om i hur många olika delar som helst egentligen. Den kris som vi har när det gäller den biologiska mångfalden och att vi måste steppa upp när det gäller den cirkulära ekonomin. Vi har ju handlingsplaner för flera av de här områdena och nu gäller det att omsätta detta för att vi också ska klara netto noll helt enkelt.

Till TT sa du i helgen att du övertygad om att Sverige når klimatmålet? Är du övertygad? 

– Ja! Någonstans så måste ju politiskt ledarskap handla om att göra det som krävs helt enkelt. Vi måste klara 1,5-gradersmålet och tillsammans med andra driva på för en politik på nationell nivå, europeisk nivå och global nivå för att vi ska klara de målsättningar som Parisavtalet sätter upp.

Läs mer:

Klimatstrejkarnas upprop för rättvisa

Samlas i Stockholm för att forma framtidens miljö

Från Uruguay till Stockholm – Mariano planterar frön för förändring