Utredare Gunilla Gunnarsson vill se en skärpt vårdgaranti för att få bukt med de växande vårdköerna.
När Tillgänglighetsdelegationen och regeringens särskilda utredare Gunilla Gunnarsson i dag fredag lämnar över sitt slutbetänkande om hur kötiderna inom vården ska kunna kortas till socialminister Lena Hallengren (S) är domen hård.
I den 669 sidor gedigna utredningen Vägen till ökad tillgänglighet slår Gunilla Gunnarsson fast att väntetider och köer inom vården är ett “långvarigt problem utan lösningar”.
– Väntetider och köer har vi haft under en väldigt lång tid. Det har varit ett problem sedan 1960 -talet och överenskommelser mellan staten och SKR (Sveriges kommuner och regioner reds.anm.) med stora ekonomiska stöd från staten har inte tagit bort väntetiderna. Inte heller överenskommelsen med vårdgarantin eller den lagstadgade vårdgarantin som vi har haft i mer än tio år, säger Gunilla Gunnarsson på pressträffen
– Den lagstadgade vårdgarantin har inte följts och min känsla är att tillgängligheten inte har haft största prioritet. Kanske på grund av att vi har goda medicinska resultat för övrigt och att man har lutat sig mot det, fortsätter hon.
Längre köer än någonsin
Gunilla Gunnarsson berättar vidare att vårdgarantin inte har kortat vårdköerna, tvärtom är de längre än någonsin.
– Vi har många som väntar. I mars 2022 var det 462 000 som väntar på sitt första besök och av dem var det 136 000 personer som hade väntat i mer än 90 dagar, säger Gunilla Gunnarsson.
När det gäller väntetider för operation eller annan åtgärd så var det i mars i år 160 000 människor som väntade, varav 65 000 hade väntat i mer än 90 dagar.
Ledning och organisation fungerar inte
Anledningarna till köerna är flera. Det finns personal och det finns utrustning och de som väl kommer till vården får en bra vård. Men Gunilla Gunnarsson anser att det är arbetsledning och organisation som inte fungerar.
– Oavsett vem som driver vården så måste vi behålla den personal som vi har. Vi utbildar oss inte ur en kompetensbrist mer än i några specifika fall. I övrigt måste den som driver vården väldigt hårt arbeta med ledarskapet för att medarbetarna ska vara engagerade och känna arbetsglädje varje dag och vilja stanna kvar på sitt arbete under lång tid, säger Gunilla Gunnarsson.
Förelår en utökad vårdgaranti
Trots att Gunilla Gunnarsson med en rad exempel visar att vårdgarantin inte har minskat köerna föreslår hon en utökning av den.
Bland annat föreslås inom primärvården:
– Kontakt med vårdgivare samma dag
– Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sju dagar, i dag gäller tre dagar
– Undersökning inom 60 dagar, finns idag inte med i vårdgarantin
– Behandling inom 90 dagar, samma som i dag
För specialiserad vård föreslås:
– Medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom 60 dagar, en skärpning från dagens 90 dagar
– Undersökning inom 60 dagar, finns idag inte med i vårdgaranti
– Behandling inom 90 dagar, samma som i dag
Utredningen föreslår även att regionerna inom 14 dagar ska informera patienten om när de ska få vård, både vad gäller primärvård som specialiserad vård.
I utredningen finns även förslag på lösningar vad gäller kompetensförsörjning och utbildning. Bland annat vill utredaren att regionaliserad läkarutbildning, där lärarstudenterna gör sina sista år i en annan region än där universitetssjukhuset finns, ska övervägas för hela Sverige och att staten bör ge ett permanent stöd till de som redan infört den typen av läkarutbildning.
Svårt att styra vården
På pressträffen pekar Gunilla Gunnarsson på att det finns stora skillnader mellan regionerna hur de har klarat av vårdköerna och lyfter Region Halland som en förebild.
Lena Hallengren påpekar att det även finns stor skillnader inom regionerna mellan kliniker, sjukhus och vårdcentraler.
– Det spretar inte bara för att vi har 21 regioner, vi har ju hur många privata aktörer som helst och bara i Region Stockholm 4000 vårdavtal. Så det är klart att det spretar och gör det svårt att styra vården, säger Lena Hallengren.
Förändringarna föreslås träda i kraft 1 januari 2025.
Läs mer:
