I maj är det många som plågas av kliande ögon och snuva. När pratet om pollen ständigt är närvarande och försäljningen av allergimediciner ökar är det lätt att tro att det drabbar allt fler – men stämmer det?

— Förekomsten av pollenallergier har ökat, det är det ingen tvekan om. Den största ökningen skedde faktisk mellan 1950-talet och tidigt 2000-tal, sedan har den planat av, säger Marit Westman, specialistläkare inom på Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

En fjärdedel pollenallergiska

Enligt siffror från 2019 är omkring 25 procent av alla vuxna i Sverige överkänsliga mot pollen. Uppgifterna kommer från regelbundna enkäter som skickas ut till delar av befolkningen men också analyser av blod som visar om en person har antikroppar mot pollen.

— En individ kan ha antikroppar utan att ha allergisymtom men sammantaget ger de här två faktorerna en bra bild av förekomsten av pollenallergi, säger Marit Westman.

Den kraftiga ökningen av pollenallergi kom alltså under senare halvan av 1900-talet, något som går igen i de flesta industrialiserade länder i världen. I dag är det omkring tre till fyra gånger vanligare att ett barn blir allergiskt än vad det var för 20 år sedan.

Men var beror detta på? Det finns inget enkelt svar på den frågan men en teori som länge dominerade är den så kallade hygienhypotesen.

— Den går ut på att vi har levt ett för rent liv, genom att till exempel vara mindre trångbodda, använder antibiotika och inte lever lika nära djur som vi gjorde tidigare, säger Marit Westman.

Bondgård skyddar

Ärftlighet är en stark riskfaktor för att utveckla pollenallergi, men det förklarar inte ökningen som skett framför allt under 1900-talets senare hälft. Den starkaste kopplingen forskningen sett är att barn som växer upp på bondgård mer sällan utvecklar pollenallergi än andra barn.

— Just nu forskas det mycket på mikrobiomet, alltså de bakterier vi bär runt på i mag-tarmkanalen. Vi vet att detta spelar en viktig roll för immunförsvaret och man har sett att vissa folkgrupper, som har lägre förekomst av allergier, har ett annat mikrobiom än folkgrupper där förekomsten av allergier är högre. Där skulle det kunna finnas en förklaring, säger Marit Westman.

Men det finns andra faktorer som påverkar ögonklåda och rinnande näsor. En är att pollensäsongen är längre nu än för 20 år sedan. I södra Sverige kan al och hassel komma redan i januari och gräspollen finnas fram till slutet av oktober. En studie från Stockholmsområdet visar att lövträden nu startar pollenproduktionen två veckor tidigare än för 40 år sedan, medan gråbo slutar sin pollensäsong två veckor senare.

Nya arter kommer hit

Klimatförändringarna gynnar också tillväxt av biomassa, vilket i sin tur leder till ökad pollenproduktion.

— Man kan säga att det blir mer pollen per blomma, eller mer blommor per växt. Varje växt ger på så sätt upphov till mer allergiframkallande pollen, säger Mare Lõhmus, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.

Dessutom kan klimatförändringar leda till att nya arter får fäste här som kan orsaka nya typer av pollenallergi. Mare Lõhmus nämner bland annat malörtsambrosia, en amerikansk växt med mycket allergiframkallande pollen.

— Än så länge är det lite för kallt i Sverige för att malörtsambrosia ska kunna producera stora mängder av pollen, men i Tyskland, till exempel, har plantan blivit ett stort problem, säger hon.

Även höga halter av luftföroreningar i kombination med pollenexponering förvärrar läget för pollenallergiker. Det beror på att det är fler irriterade partiklar som kommer in i luftrören. Framför allt är utsläpp från bilar en stor källa.

— De som redan har pollenallergi kan få ökade besvär dagar med mycket luftföroreningar, säger Erik Melén.