I maj är det många som plågas av kliande ögon och snuva. När pratet om pollen ständigt är närvarande och försäljningen av allergimediciner ökar är det lätt att tro att det drabbar allt fler – men stämmer det?

— Förekomsten av pollenallergier har ökat, det är det ingen tvekan om. Den största ökningen skedde faktisk mellan 1950-talet och tidigt 2000-tal, sedan har den planat av, säger Marit Westman, specialistläkare inom på Astma- och allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm.

En fjärdedel pollenallergiska

Enligt siffror från 2019 är omkring 25 procent av alla vuxna i Sverige överkänsliga mot pollen. Uppgifterna kommer från regelbundna enkäter som skickas ut till delar av befolkningen men också analyser av blod som visar om en person har antikroppar mot pollen.

— En individ kan ha antikroppar utan att ha allergisymtom men sammantaget ger de här två faktorerna en bra bild av förekomsten av pollenallergi, säger Marit Westman.

Den kraftiga ökningen av pollenallergi kom alltså under senare halvan av 1900-talet, något som går igen i de flesta industrialiserade länder i världen. I dag är det omkring tre till fyra gånger vanligare att ett barn blir allergiskt än vad det var för 20 år sedan.

Men var beror detta på? Det finns inget enkelt svar på den frågan men en teori som länge dominerade är den så kallade hygienhypotesen.

— Den går ut på att vi har levt ett för rent liv, genom att till exempel vara mindre trångbodda, använder antibiotika och inte lever lika nära djur som vi gjorde tidigare, säger Marit Westman.

Bondgård skyddar

Ärftlighet är en stark riskfaktor för att utveckla pollenallergi, men det förklarar inte ökningen som skett framför allt under 1900-talets senare hälft. Den starkaste kopplingen forskningen sett är att barn som växer upp på bondgård mer sällan utvecklar pollenallergi än andra barn.

— Just nu forskas det mycket på mikrobiomet, alltså de bakterier vi bär runt på i mag-tarmkanalen. Vi vet att detta spelar en viktig roll för immunförsvaret och man har sett att vissa folkgrupper, som har lägre förekomst av allergier, har ett annat mikrobiom än folkgrupper där förekomsten av allergier är högre. Där skulle det kunna finnas en förklaring, säger Marit Westman.

Men det finns andra faktorer som påverkar ögonklåda och rinnande näsor. En är att pollensäsongen är längre nu än för 20 år sedan. I södra Sverige kan al och hassel komma redan i januari och gräspollen finnas fram till slutet av oktober. En studie från Stockholmsområdet visar att lövträden nu startar pollenproduktionen två veckor tidigare än för 40 år sedan, medan gråbo slutar sin pollensäsong två veckor senare.

Nya arter kommer hit

Klimatförändringarna gynnar också tillväxt av biomassa, vilket i sin tur leder till ökad pollenproduktion.

— Man kan säga att det blir mer pollen per blomma, eller mer blommor per växt. Varje växt ger på så sätt upphov till mer allergiframkallande pollen, säger Mare Lõhmus, forskare i miljömedicin vid Karolinska institutet.

Dessutom kan klimatförändringar leda till att nya arter får fäste här som kan orsaka nya typer av pollenallergi. Mare Lõhmus nämner bland annat malörtsambrosia, en amerikansk växt med mycket allergiframkallande pollen.

— Än så länge är det lite för kallt i Sverige för att malörtsambrosia ska kunna producera stora mängder av pollen, men i Tyskland, till exempel, har plantan blivit ett stort problem, säger hon.

Även höga halter av luftföroreningar i kombination med pollenexponering förvärrar läget för pollenallergiker. Det beror på att det är fler irriterade partiklar som kommer in i luftrören. Framför allt är utsläpp från bilar en stor källa.

— De som redan har pollenallergi kan få ökade besvär dagar med mycket luftföroreningar, säger Erik Melén.

De två ministrarna gjorde inga försök att bortförklara svensk skolas resultat i den senaste Pisamätningen.

– Hur vi än vänder och vrider på mätningen visar den inget annat än en kunskapskollaps, det största tappet någonsin, säger Pehrson på en presskonferens.

– Det är tydligt och direkt tragiskt att vi har ett bildningsland där färre kan läsa och ett ingenjörsland där färre kan räkna.

Skolminister Edholm kallar den sämre läskunskapen för ”inget annat än en läskris för Sverige”.

Tillbaka till grunden

Liberalerna har varit med och utformat en stor del av dagens skolpolitik, även om Sverige haft en S-ledd regering mellan 2014 och 2022. Bland annat genom det så kallade januariavtalet som L hade med den S-ledda regeringen.

– Vi tycker att man skulle gjort mycket mera, med fokus på tidiga insatser, säger Pehrson.

– Kom ihåg också att den tidigare uppgången (i Pisamätningarna) skedde efter ett antal viktiga liberala reformer på skolområdet.

Enligt Pehrson är vägen framåt nu att gå tillbaka till grunderna i skolan, med mer läsa, räkna och skriva tidigt och mer stöd tidigt till elever.

– Vi behöver fokusera mer på att läsa, räkna och skriva under de första skolåren, det är då grunden läggs, säger hon.

Dessutom vill han och Edholm se mindre skärmtid i skolan och mer ordning och reda.

Del i skulden

Skolministern pekar på en sak där hon tycker att Liberalerna har del i skulden för de fallande Pisaresultaten – synen på friskolesystemet.

– Där har den samlade borgerligheten, inte bara Liberalerna, haft en för naiv hållning, säger Edholm.

Hon pekar på att friskolor har en lägre andel behöriga lärare och på hur medel fördelas mellan kommunala skolor och friskolor.

De två ministrarna är också bekymrade över att svensk skola inte längre klarar av att jämna ut skolresultaten för elever med olika uppväxtvillkor. Pehrson pekar på en ”missriktad och otillräcklig” integrationspolitik som en orsak.

Satsningar på ökade resurser till utsatta skolor har gjorts, men Edholm kan inte peka ut exakt varför likvärdigheten ändå inte förbättrats. Hon tror att svaret måste sökas bland lärarnas och rektorernas förutsättningar.

– Vi har en stor skolfrånvaro, vi har problem med psykisk ohälsa, elevers användning av sociala medier, som inte bara påverkar den psykiska hälsan utan också skolresultaten, säger Edholm.

De två ministrarna pekar också på behov av ökad statlig styrning för att skolorna ska bli mer likvärdiga.

På presskonferensen får de frågor om varför regeringen inte ökar statsbidragen ännu mer till kommunerna, så att de inte behöver göra besparingar på skolan.

– Vi har naturligtvis ett väldigt stort ansvar, därför gör vi också stora satsningar inför nästa år, till exempel mer läroböcker, stora satsningar på fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver det allra mest, säger Edholm.

– Kommunerna måste ju också ta sitt ansvar naturligtvis. Skolan är kommunaliserad och de flesta kommunalpolitiker vill ha det så. Jag menar att det var ett stort misstag att kommunalisera skolan.

Storbritannien och Rwanda har undertecknat ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Avtalet undertecknades av den brittiske inrikesministern James Cleverly och Rwandas utrikesminister Vincent Biruta i Rwandas huvudstad Kigali.

I november stoppade Högsta domstolen i Storbritannien förslaget, och hänvisade då till såväl brittisk som internationell lagstiftning.

Premiärminister Rishi Sunak meddelade kort efter beslutet att han skulle söka en ny överenskommelse med Rwanda.

UBI4all är en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att informera och bedriva opinionsbildning kring basinkomst. Den drogs igång 2020 och har flera lokala representanter runt om i Europa. Den årliga basinkomstutdelningen sker via ett lotteri där alla över 16 år kan medverka och är finansierat via crowdfunding. De som bidrar kan anmäla sig för att bli så kallade beavers (bävrar), då har man också automatisk chans att vinna lotteriet.

Sista anmälningsdag är 15 december och själva lotteriet går av stapeln 17 december. Basinkomsten består av en månatlig utdelning av 800 euro vilket ger 9600 euro för ett år.

Inspirationen kommer från den tyska organisationen Mein Grundeinkommen som har haft ett liknande projekt sedan 2014.

Så här berättar Helwig Fenner, initiativtagare till lotteriet, om tanken bakom:

“Vi satt en grupp UBI-aktivister i Hannover i Tyskland en kall dag i januari på ett kickoff-möte för att dra igång en kampanj inför EU-petition för basinkomst. Det var då jag kom på idén om ett europeiskt basinkomstlotteri, vilket möttes av en lång tystnad. Sedan ropade någon, vilken bra idé! Och sedan fanns inga tveksamheter. Jag har själv arbetat med Mein Grundeinkommen under sex år”, berättar Helwig Fenner, för sajten Pressenza.

Från början riktade UBI4all in sig mot Europa men efter anmälningar från personer i länder som Sudan, Sydkorea, Nigeria, Malaysia, Malawi, Chile, Brasilien, Sydafrika och USA, har man öppnat upp för deltagare från hela världen. Flest registrerade kommer från Italien, där över 17 000 visat intresse. I skrivande stund har över 40 000 personer anmält sig.

En regel är dock att inget land eller person ska kunna vinna två gånger i rad, så detta år är Tyskland undantaget. De personer som är månatliga givare, de så kallade bävrarna, är undantagna från landsregeln, skriver UBI4all.