Frågar du väljarna vad de tycker är de viktigaste frågorna svarar de att sjukvården är en av dem. Så har de varit sedan slutet av 1990-talet. Men långtifrån alla svenskar vet att sjukvården är regionernas ansvar.

I en Novus-undersökning som SVT:s Uppdrag granskning har beställt svarar knappt hälften, 47 procent, att det är regionernas ansvar att människor ska få hälso- och sjukvård. 41 procent tror att det är riksdagen och 11 procent tror att sjukvården är kommunernas ansvar. Samma mätning visar också att knappt hälften av svenskarna, 48 procent, vet vilket parti som styr i regionen där de bor.

Större skillnad i dag

Två år i rad har SOM-institutet vid Göteborgs universitet ställt frågan till omkring 2 000 svenskar om de vill att staten får ansvaret för sjukvården. 2020 var det 65 procent som tyckte att det var en mycket eller ganska bra idé, medan 12 procent ansåg att det var ett ganska eller mycket dåligt förslag.

Svenska Dagbladet har även tagit del av resultatet från 2021 som SOM-institutet ska presentera om några veckor. Där är skillnaden ännu större. 70 procent för och 10 procent emot.

Störst är stödet för ett förstatligande av vården bland väljare längst till vänster på den politiska skalan där fyra av fem tycker att det är bra medan stödet är svagast hos dem med starka högersympatier.

Färre regioner eller skrota dem helt

För rikspolitikerna är det två förändringar som återkommande diskuteras. Dels vill man ha färre och större regioner. Att istället för i dag dela in landet i 21 regioner skulle man kunna nöja sig med 6 till 8, något som har utretts många gånger.

Dels diskuteras att öka den statliga styrningen av sjukvården. Det vill samtliga partier i riksdagen i varierande grad. Längst vill Kristdemokraterna gå som vill att staten tar över både ansvaret för och finansieringen av sjukvården samtidigt som man plockar bort beskattningsrätten och de direktvalda regionpolitikerna för sjukvården.

"Största sjukvårdsreformen sedan 1863"

För ett drygt år sedan gick Kristdemokraterna ut med vad de kallar för “Århundradets vårdreform”, där de med en rapport presenterade vad de kallade för den största sjukvårdsreformen i Sverige sedan landstingen, dagens regioner, infördes 1863.

Kristdemokraterna menar att sjukvården har blivit “ett postkodlotteri, med stora och ibland livsavgörande skillnader mellan olika regioner” och för att alla oavsett var du bor och vilken region du tillhör ska få tillgång till högkvalitativ vård i tid krävs att staten tar över.

– Det staten är bra på ska staten ta över så att det blir lika över hela landet. Det ska vara samma villkor för patienterna med behandlingar, rehabilitering och läkemedel, vi kan inte ha 21 olika system för det, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott till Svenska Dagbladet.

Det innebär att besluten flyttas ut till verksamheterna, och alla tusentals regionalpolitiska uppdrag försvinner.

– För att hantera det ska vi använda de sex sjukvårdsområden vi redan har för det som kallas rikssjukvård. Dit ska pengarna skickas från staten och här ska resurserna fördelas till sjukhusen och primärvården. Det är beslut som ska fattas av professionen, vårdpersonalen och universiteten, säger Acko Ankarberg Johansson till Svenska Dagbladet.

Grundlagsändring kan krävas

Kollektivtrafiken vill Kristdemokraterna att regionerna ska fortsätta att ta ansvar för tills vidare eftersom den inte bara kan lyftas över till kommunerna eller staten. Där vill Kristdemokraterna ha en parlamentarisk utredning som ser över om regionerna ska läggas ned helt och hållet. Men ska det ske krävs en grundlagsändring.

Läs mer:

V, M och KD i ny uppgörelse: 2,5 miljarder till kollektivtrafiken