Det svenska förslaget till ny jordbrukspolitik fick nyligen underkänt av EU-kommissionen, bland annat med hänvisning till att det riskerar att leda till större utsläpp än tidigare. Men landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg har tillbakavisat kritiken, som hon menar är obefogad.

– Vi ska förtydliga för kommissionen det som Sverige gör, sa landsbygdsministern i en kommentar till Sveriges radio på måndagen.

I ett öppet brev till landsbygdsministern riktar nu Världsnaturfonden, WWF, skarp kritik mot regeringens svar på klimatkritiken.

– Regeringen måste ta kritiken från EU-kommissionen på större allvar och inse att även Sveriges skattebetalare förväntar sig en grönare, rättvisare och mer klimatvänlig jordbrukspolitik, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

”Finns färdiga förslag”

Enligt jordbruksplanen ska en stor andel av det svenska stödet gå till djurproduktion. Men det saknas åtgärder för att minska idisslarnas metanutsläpp, enligt EU-kommissionen, som också anser att det svenska förslaget bör innehålla fler åtgärder för att öka kolinlagringen och stärka biologisk mångfald. Regeringen å sin sida, hänvisar till att det inte finns tid att införa ytterligare miljöersättningar eller andra ändringar inom den givna tidsplanen.

Men enligt WWF finns redan färdiga förslag som kan införas snabbt och höja miljö- och klimatambitionerna i jordbrukspolitiken. Det handlar bland annat om miljöersättning för odling av blommor för pollinatörer eller vallodling, som lagrar en betydande andel kol.

– Att skylla på att vi måste hålla tidsplanen duger inte. Det finns bra förslag på bordet och det finns tid att införa dem, om den politiska viljan finns, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.

Regeringen ska ge ett detaljerat svar på EU-kommissionens kritik innan sommaren.

Jordbrukspolitiken ska enligt tidsplanen börja gälla år 2023.

Läs mer: 

EU riktar klimatkritik mot svenskt stöd till djurproduktion