Kan jordbruket gå från klimatbov till klimathjälte? Hur EU:s jordbruksstöd fördelas och till vad det går till kan bli avgörande. Men så som Sverige vill använda stödet riskerar att leda till större klimatutsläpp än tidigare, enligt EU-kommissionen.
Hösten 2020 började det blåsa upp till storm om EU:s planerade reform av jordbruksstödet (CAP). Alltifrån miljöorganisationer till Greta Thunberg kritiserade förslaget för att inte stå i proportion till klimat- och naturkrisen. Jordbruket är nämligen en av våra största källor till utsläpp av växthusgaser, orsakade av bland annat idisslande kor och plöjda åkrar. Det har också pekats ut som en av de främsta drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Kritiken till trots fick reformen grönt ljus efter tuffa förhandlingar inom EU.
Men även om reformen dömts ut som otillräcklig av miljöorganisationer är det ändå en ansenlig summa (en fjärdedel av inkomststödet) som nu ska öronmärkas till miljöåtgärder inom ramen för jordbruksstödet. Till vad är till stor del upp till medlemsländerna, även om det måste få grönt ljus av EU-kommissionen. I en första skriftväxling med regeringen framkommer att synpunkterna är många – och att Sverige får bakläxa.
”Det finns en risk att planens interventioner i sin helhet kan ha en främst negativ påverkan på klimatet än jämfört med nuvarande situation”, skriver kommissionen, med hänvisning till att Sverige vill att en stor andel av jordbruksstödet går till djurproduktion utan att man inför åtgärder för att minska idisslarnas metanutsläpp.
För låga ambitioner
När Syre i samband med att strategin lanserades i december frågade landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) hur planer på att öka svensk produktion av nötkreatur rimmade med höjd klimatambition, hänvisade hon bland annat till andra miljöinsatser i planen.
– Vi har en mängd politik för klimatet, så det är en helhetsbild, sa hon.
Men kommissionen anser också att regeringen har för låga ambitioner vad gäller att skydda biologisk mångfald och för att öka kolbindningen i marken. Mer positiva är EU till Sveriges mål om att 30 procent av all åkermark ska odlas ekologiskt till 2030. Samtidigt påpekar kommissionen att de pengar som avsätts inte står i proportion till att nå målet. I ett svar till EU framkommer att regeringen inte vill ändra några stöd i sin strategi, bland annat för att det inte finns tid, då stödet ska börja gälla redan 2023. Istället hoppas regeringen kunna blidka kommissionen på andra sätt, så som att bättre förklara hur medel som ligger utanför EU-stödet ska leda till att Sverige lever upp till sina åtaganden.
Ett svar som inte övertygat riksdagsledamoten Maria Gardfjell. I en interpellation till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) vill hon ha svar på hur Sverige ska stå i frontlinjen för ”ett grönare och mer klimatdrivet jordbruk” och ”inte sälla sig till de sämsta i klassen bland EU:s medlemsländer”. Något hon menar kan bli fallet om vi inte får tydligare svar från regeringen.
Anna-Caren Sätherberg (S) ska återkomma med svar den 10 maj. Först i september väntas processen med EU-kommissionen vara klar.
Läs mer:
Få miljövinster i överenskommelse om EU:s jordbrukspolitik
Fortsatt svensk satsning på kött: ”Vi exporterar bra produkter”
Det våras för ”carbon farming” – men biokol döms ut av professor
