”Vi är mycket oroade över bristen på goda samråd och misslyckandet med att ge samerna möjlighet till fritt, informerat förhandssamtycke, och över de betydande och oåterkalleliga risker som Gállok-projektet innebär för samernas land, resurser, kultur och försörjning”, skriver José Francisco Cali Tzay, FN:s särskilda rapportör för urfolksrättigheter, och David Boyd, FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter och miljö i ett uttalande.

De båda experterna konstaterar att ett ja till en gruva i området skulle leda till stor miljöpåverkan i området, bland annat i form av damm innehållande tungmetaller och påverkan på vattenkällor. Dessutom riskerar renarnas traditionella flyttvägar att genomskäras. En ”inverkan på renskötseln skulle äventyra UNESCO:s världsarvslista över det närliggande Laponia-området”, skriver de båda rapportörerna.

Ekonomisk vinst har gått först

I sitt uttalande påpekar de också att svenska regeringen upprepade gånger fått kritik för att inte respektera internationella konventioner över urfolks rättigheter. ”Historiskt sett har den intresseavvägning som anges i miljöbalken vägt till förmån för ekonomisk vinst och utvinningsföretagens lobby”, skriver de.

Men de hoppas att den nya lag om konsultationsordning som regeringen beslutade att utfärda den 27 januari och som ska ge samerna rätt att tycka till i frågor som berör dem, ska kunna påverka beslutet i en annan riktning än tidigare beslut.

”Medan lagen ännu inte trätt i kraft, uppmanar vi Sverige att bygga framtida relationer baserad på god vilja med urbefolkningar på nationell nivå, baserat på erkännande av deras kulturarv och traditionella försörjning”, säger de, och fortsätter:

”Ett beslut att inte godkänna Gállok-projektet kan visa sig bli en vattendelare från tidigare orättvisor.”

Läs mer:

Växande protester mot gruvplaner i Gállok

Ödesbeslut om Kallak väntar: ”Räcker inte att älska gruvor”