Inom kort ska miljömålsberedningen lämna ett förslag för hur klimatavtrycket från vår konsumtion kan minska. Resulterar det i skarpa mål, kommer Sverige skriva historia genom att bli först i världen med ett klimatmål som riktar in sig på konsumtion av varor från hela världen.

Som andra rika länder, är utsläppen från vår livsstil betydande. För Sveriges del rör det sig om runt 8 ton. Men ska vi nå Parisavtalets 1,5-gradersmål måste vi rasa i vikt, till ett ton per år inom loppet av trettio år. En rejäl klimatbantning alltså. Att döma av de medieläckor som kommit från miljömålsberedningen, ser det ut att bli en smärtsam process, och då bara att komma överens om hur det ska gå till.

– Ett tag kändes det lite hopplöst, ska jag lägga tid på detta? Det kommer ändå inte bli något, säger en person till DN som rapporterar att man varit oenig om alltifrån beskattning av utrikesflyg till om det ska finnas ett siffersatt mål överhuvudtaget.

Men kanske är det inte så konstigt att det är svårt att hitta en gemensam grund. Konsumtion har förutom elefanten i rummet kallats en ”helig ko”, något klimatpolitiken förvisso gett sig på. Men ofta till följd av att reta olika väljargrupper som ansett att de drabbats oproportioneligt eller för att myndigheterna inte har där att göra.

– Vi ska välja vad vi vill ha på våra lunch-och middagsbord och i våra kylskåp. Den friheten vill jag att människor ska ha, sa exempelvis före detta landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C), i samband med att Jordbruksverket 2013, föreslog att köttet skulle betala för sina koldioxidutsläpp och såg därmed till att genast begrava det.

Olika synsätt

Så kan konsumtion ses – som något privat. Men om det påverkar vår kollektiva framtid på planeten? Ja, på den andra sidan, går det att hitta argument för att det måste detaljstyras för det allmännas bästa.

Samtidigt har politiken kommit överens om generationsmålet, att konsumtionsmönstren av varor och tjänster ska orsaka så små miljö- och hälsoproblem som möjligt. Något som nu också är utgångspunkt i miljömålsberedningens uppdrag att ta fram klimatmål för vår konsumtion. Den stora tvistefrågan är alltså inte om – utan hur det ska gå till.

– Det finns olika synsätt på vad konsumtion är, den ena extremen är att det är privat och upp till var och en att ta ansvar själv, den andra att det ska styras upp med ordentliga regelverk och staten ska kunna gå in och förbjuda, säger Ulrika Holmberg, forskare på Centrum för konsumtionsforskning (CFK) vid Göteborgs universitet.

Lägg därtill att alla har olika förutsättningar att minska sin klimatpåverkan och påverkas olika av eventuella åtgärder, det är inte helt lätt att snickra ihop politiska lösningar. I värsta fall blossar ett uppror upp. Samtidigt behöver det inte vara så svårt, som det ibland framställs – påpekar Ulrika Holmberg. En stor del av vår konsumtion, är helt enkelt inte så personlig som köttbiten i kylskåpet är för Erlandsson. Det viktiga är bara att det funkar. Det vill säga, gör det möjligt för oss att leva våra liv, om det så är att värma våra hus, träna eller läsa en kurs på universitet.

– Då kan de varor och tjänster vi använder enklare bytas ut till mer hållbara varianter, så det behöver inte vara ett så stort problem, säger Ulrika Holmberg.

"Det är då det händer något"

Nudging är ett policy-verktyg som sömlöst kan leda in oss på en hållbar väg. Med hjälp av en lätt mental knuff förmås vi att själva välja ett alternativ, framför ett annat. Till exempel genom att göra det enklare att delta i en bilpool eller ta cykeln, än att köra privat. Men inte heller när staten pekar med hela handen behöver det sluta i uppror av diverse slag, menar Ulrika Holmberg

– Det kan kännas lite oroligt inför klivet. Till exempel när man skulle besluta om att förbjuda rökning på restauranger så var det många näringsidkare som uttryckte oro men när man väl tog klivet, visade det sig att de kunde locka en ny kundkrets, säger Ulrika Holmberg.

Men ska vår utsläppstunga livsstil förändras, måste det mer till än beslut tagna av politikerna i riksdagen, tror hon.

– För att få till en förändring så behöver man ta ansvar på alla plan och alla måste jobba åt samma håll, som med rökning – när det finns en samsyn från politiken och samhället ner till den enskilda individen att det här är olämpligt, det är då det händer något.

Vill underlätta återanvändning

Men även om miljömålsberedningen nu arbetar med ett klimatmål som kan bli historiskt, har flera kommuner och regioner redan gått före. Göteborg klubbade ett mål om att få ned de konsumtionsbaserade utsläppen redan 2014, ett mål som skärptes ytterligare från och med i år. Även Borås, Skåne, Dalarna och Västra Götaland har följt i samma spår.

För Svante Sjöstedt som är Klimat- och energistrateg på länsstyrelsen i Västra Götaland är det ett kraftfullt verktyg för att skynda på omställningen. I dag sker 60 procent av de utsläpp som vår konsumtion orsakar utomlands och tas därför inte med i den statistik som mäter hur väl vi uppfyller våra nationella och regionala klimatmål. Men om Sverige blir bättre på att ställa krav på att det som importeras ligger i linje med Parisavtalet, kan det öka omställningstrycket i världen, tror han.

– Vi har inte allt ansvar men ett visst ansvar för hur man producerar en vara i Kina som vi konsumerar. Med den klimatkris vi är i har vi inte råd att försumma någon möjlighet att påverka. Om du och jag och det offentliga köper material som är klimatsmart kommer det påverka marknaden både här och där, säger Svante Sjöstedt.

Men förutom att det vi köper ska ha mindre klimatavtryck, räcker inte det, enligt klimatstrategen. Vi måste också hitta ett mer cirkulärt sätt att se på konsumtion. Istället för att något produceras, konsumeras och sedan kastas – behöver samhället underlätta att det återanvänds.

– Cirkulära affärsmodeller är väldigt högt prioriterat när regionen delar ut utvecklingsbidrag. Sedan jobbar vi mot kommunerna att de ska köpa renoverade möbler istället för nya. Men också erbjuda platser för medborgarna där de kan hyra eller låna. Så det är på många fronter vi behöver jobba, säger Svante Sjöstedt.

"Ett stort intresse"

Men att följa om insatserna ger resultat är desto svårare. Någon statistik för de utsläpp som vår konsumtion orsakar finns inte på regional och kommunal nivå. Men det är på väg att förändras. I ett stort projekt som Statistiska centralbyrån (SCB) initierat, tar nu myndigheten fram en modell som ska göra det möjligt att bryta ned statistiken till mindre geografiska enheter.

– I första hand på länsnivå men i förlängningen kanske också kommuner, där finns det ett stort intresse att följa de konsumtionsbaserade utsläppen, säger Mårten Berglund, statistiker på SCB.

Läs mer: De toppar utsläppsligan i Sverige