Utomlands ökar intresset för donutekonomi – även kallad munkmodellen. Med den skapas samhällen som är hållbara både socialt och ekologiskt, är tanken. Nu hoppar alliansstyrda Tomelilla på tåget – först i Sverige. ”Det är jätteroligt!” säger Stefan Persson, verksamhetsutvecklare i kommunen.
Dagens ekonomi är inte utrustad för att hantera vår tids verklighet med miljökriser, ojämlikhet och det ökande hotet mot folkhälsan. Det menar Oxfordekonomen Kate Raworth som skapat en alternativ ekonomisk modell. Den kallas för donutmodellen – eller munkmodellen – där munk syftar på bakverket med det runda hålet i mitten. Munkmodellen går ut på att inte förbruka mer än vad planeten klarar av, men samtidigt skapa socialt hållbara och trygga samhällen.
Att den heter just munkmodellen beror på att den yttre delen av munken illustrerar det maximala som vi människor kan konsumera utan att jordens resurser tar slut. Det inre hålet i munken är å andra sidan det minimum som vi människor behöver för att konflikter ska kunna undvikas – som vatten, mat, boende, vård, utbildning och mänskliga rättigheter. Degen i munken är de reformer som politikerna kan använda sig av för att skapa ett samhälle som är både etiskt och ekologiskt hållbart.
Uppsving för munkmodellen utomlands
Munkmodellen skapades i teorin för tio år sedan. Men inte förrän nu har den börjat testas i praktiken. En anledning är covid-19. Först ut i världen var Amsterdam som våren 2020 använde sig av munkmodellen som vägledning för hur staden skulle återhämta sig socialt och ekonomiskt från coronapandemin. Efter det hakade ännu fler städer på. På hösten samma år antog Bryssel munkmodellen, några månader senare röstades den igenom även i Nanaimo (Kanada) och i Cornwall (Storbrittanien). Ytterligare städer utforskar, men har ännu inte har antagit modellen. Det handlar om Köpenhamn, El Monte i Chile, Jerevan (Armenien) och Cali (Colombia), enligt en rapport från det statliga forskningsinstitutet Rise.
Tomelilla först ut i Sverige
Nu har även Tomelilla i Skåne hängt på tåget. De är första kommunen i Sverige med att testa munkmodellen.
– Det är jätteroligt för en liten landsbygdskommun att vara först i Sverige. Vi är vana att snegla på grannkommuner och kopiera från dem när de gör något bra. Men nu vågar vi snegla internationellt ända till Amsterdam. Det är nytt för oss, säger Stefan Persson, verksamhetsutvecklare på kommunen.
Det hela började med att staden införde ett livskvalitetsprogram. I det slog de ihop sina miljömål med folkhälsomålen.
– Vi antog FN:s definition av livskvalitet. Det blev ett helt annat perspektiv när målen är integrerade med varandra, säger Stefan Persson.
På så vis försöker de förankra hållbarhetsmålen inom Agenda 2030, och har tagit fram fyra värderingar – att de ska vara aktiva, modiga, nyfikna och öppna. Under ”modig” nämns bland annat att Tomelilla ska fasa ut fossila bränslen, energieffektivisera och välja varor och tjänster som är både etiskt- och miljömässigt hållbara.
Tanken med munkmodellen är att den ska användas som ett verktyg för att följa upp hur det går med livskvalitetsprogrammet. Eftersom munkmodellen är ny för de flesta i Sverige tog de hjälp av det statliga forskningsinstitutet Rise, som gjorde en förstudie för att kartlägga vilka andra i världen som använder sig av modellen och på vilket sätt.
Förra året gjordes förstudien och olika workshopar med Rise. I år ska Tomelilla börja att utvärdera sitt hållbarhetsarbete, och se hur mycket kommunen lyckas hålla sig inom munkens gränser.
Tomelilla är ett starkt SD-fäste och styrs av Alliansen, som i vanliga fall inte brukar stoltsera med miljö som hjärtefråga. Hur uppfattas munkmodellen av dem?
– Den ligger helt i linje med de visioner som våra politiker och vår kommundirektör strävar efter. Vi ser munkmodellen som en opolitisk modell och livskvalitetsprogrammet har antagits med stor enighet, säger Stefan Persson.
Forskaren Max Koch har föreslagit basinkomst som ett möjligt sätt att säkra den sociala hållbarheten i munkens inre cirkel. Har basinkomst diskuterats i kommunen?
– Inte vad jag vet. Utifrån vårt perspektiv är basinkomst en politisk fråga, som vi tjänstemän inte ska uttala oss om. Munkmodellen är ett ramverk som man sedan kan fylla med politiskt innehåll. Vi anser att den är ett neutralt verktyg som vi ska använda för att utvärdera livskvalitetsprogrammet, säger Stefan Persson.
I Rise förstudie nämns att även många anser att munkmodellen är lovande finns det också kritik. En ekonom menar att munkmodellen inte kan konkurrera med ”kapitalismens bevisade förmåga att lyfta miljoner människor ur fattigdom.” Andra ifrågasätter om munkmodellen verkligen kan förändra dagens trögrörliga system.
Läs mer:
