Regeringen föreslår att det juridiska könet ska bestämmas genom självidentifikation, och Camilla Skyttman och Maria Björsson från Women’s rights watch är kritiska. Kvinnor och män lever inte under samma villkor, och det behövs en utredning om vad en lagändring skulle få för följder, skriver de i sin debattartikel.
DEBATT Den 9 november gick regeringen ut med förslaget om en ny könstillhörighetslag där självbestämmande föreslås bli huvudregel. Det innebär att vi går från en samhällelig syn där könet bestäms genom kroppen, till att könet bestäms genom självidentifikation – det vill säga det kön individen själv känner sig som.
Det finns exempel från andra länder som implementerat liknande lagstiftning på vilka konsekvenser lagen kan få, i synnerhet för flickor och kvinnor. Ett exempel är från Islands huvudstad Reykjavik, här har man producerat en personalpolicy för hur personal ska reagera på, och besvara frågor om transpersoner i könssegregerade utrymmen. Enligt policyn ska kvinnornas oro bemötas av personalen med att självidentifikation som grund för kön är implementerad i isländsk lag. Detta innebär i praktiken att det är omöjligt för kvinnor som av trygghetsskäl eller kulturella eller religiösa skäl vill opponera sig mot att behöva dela omklädningsrum med en person som har penis.
Ytterligare exempel på lagens konsekvenser är kvinnliga idrottsstjärnor som uttrycker en oro över att personer som genomgått en manlig pubertet kan komma att tävla i samma klass som dem, något som har visat sig påverka biologiska kvinnors möjlighet att prestera på lika villkor som de transkvinnor de nu ska tävla mot. Vi ser även hur biologiska män som är dömda för våld och mord på kvinnor placeras på kvinnliga anstalter.
Är det verkligen så att syftet med könsuppdelade omklädningsrum, idrottsevenemang och anstalter bygger på att personer ska tävla, byta om och avtjäna straff med personer som delar det självupplevda könet? Dessa frågeställningar och konsekvenser som en lag om självidentifikation kan få för flickor och kvinnor har ingen av de statliga utredningar som berett lagförslaget redogjort för på ett tillfredsställande sätt.
Och trots att det nya lagförslaget skulle innebära en stor förändring för alla människor, och inte enbart för transpersoner, så vill Liberala ungdomsförbundet (Luf) att politiken går ännu längre. I Expressen debatt publicerad 28 november skriver Gabriella Toftered och Alec Sintorn att “Juridiskt kön är en rest från den tid då människor åtnjöt olika rättigheter beroende på kön och fyller ingen, eller en försvinnande liten, funktion i dagens Sverige”.
Luf:s debattartikel får oss att undra om kvinnorörelsen under alla dessa år har missförstått könets betydelse för flickors och kvinnors position i samhället och världen? Har analysen av kvinnans roll i reproduktionen som orsak till att flickor aborteras i magen, till att kvinnor lönediskrimineras, våldtas, misshandlas i det offentliga och i hemmet, gifts bort eller får sin oskuld kontrollerad varit fel? Har vi överdrivit vikten av att kön synliggörs i politikens alla led för att kunna upptäcka, analysera och åtgärda skillnader mellan män och kvinnor? Efter att ha läst klart debattartikeln skrollar vi vidare i nyhetsflödet och får direkt bekräftat att missförståndet inte är vårt.
Vi kräver att regeringen grundligt utreder för de konsekvenser som lagen om en ny könstillhörighetslag skulle få för flickor och kvinnor innan riksdagen fattar sitt beslut. En sådan utredning skulle visa att regeringen inte ställer utsatta gruppers intressen mot varandra, och att de tar sitt ord om att vara världens första feministiska regering på allvar.
Women’s rights watch är inte identiskt med den afrikanska organisationen med samma namn.
Läs även
Replik från föreningen Transammans
Replik från Gabriella Toftered och Alec Sintorn, Liberala ungdomsförbundet
